En av de vanligaste fyndkategorierna vid stadsarkeologiska undersökningar är kritpipor. De var billiga, enkla att få tag i och dessutom sköra så att de ofta gick sönder.

Piporna tillverkades av vit kritlera och användes till tobaksrökning, i Sverige under främst 16- och 1700-talen. Pipornas utseende förändrades snabbt över tiden och många av dem bar stämplar som angav var och vem som tillverkat dem.

Den äldsta kritpipan som påträffats i Sverige upptäcktes vid de arkeologiska undersökningarna av kvarteret Spinnrocken i Norrköping år 2010.  Även det äldsta arkeologiskt belägget från tobaksodling kommer från Norrköping och utgörs av tobaksfrön från kvarteret Konstantinopel i Norrköping. Både pipan och fröna kan dateras till 1590-tal. Bruket av tobak kom till Europa från Syd- och Mellanamerika med sjöfararna i början av 1500-talet. Tobaksrökandet ansågs ha goda egenskaper för hälsan och användes som en allroundmedicin när den ordinerades av den tidens läkare. Då pesten härjade i England användes piprökning som desinfektionsmedel och när pesten kom till Danmark under 1700-talets början användes tobaksrökning för att hejda spridningen. Även här i Sverige ansågs tobaken ha hälsobringande effekter.

Kritpiporna som påträffas i Sverige är både importerade (främst från Holland och England) men kommer även från en inhemsk produktion. Under 1600-talet importerades både tobaken och kritpiporna till Sverige men i och med att den svenska staten ville bli mer och mer oberoende av import uppmuntrades till inhemsk tobakstillverkning och 1724 påbjuder kung Fredrik I tobaksodling över i hela landet. Tillverkning av kritpipor fanns redan inom landet, dock i mindre skala men i och med importförbud 1749 startas flera kritpipsbruk inom landet, bland annat två här i Norrköping, Stjärnan och Kronan.

Tack vare att deras utseende förändrats mycket över tid är de lätta att datera och kritpipor finns dokumenterade i typologiska serier som kan användas vid datering av de sammanhang (tex kulturlager) som de påträffas i.

Kvarteret Renströmmen är inget undantag utan vi har hittills hittat en stor mängd pipor, främst bitar av skaften men även en del huvuden.

Här syns ett piphuvud med mönster föreställande tre kronor och Bokstäverna F R som syftar på Kung Fredrik I som var regent mellan 1720 och 1750. Från början beställer den piprökande kungen sina pipor från Gouda i Holland och från England men i och med importförbudet fick de svenska kritpipstillverkarna allt fler kungliga beställningar. Om detta piphuvud är importerat eller ej har ännu inte bestämts, det saknar klackmärke men har en tydlig dekor på framsidan. Foto: Arkeologerna (CC-BY)
Kritpipan med den krönta 5an på klacken är från Gouda i Holland, en stämpel som är känt mellan åren 1677-1845. Utifrån pipans form kan den dateras till åren 1730-1750 (enligt kritpipsforskaren Robert Berman Carter).
Ett rikt dekorerat skaft från en så kallad Jonapipa, från Holland och mitten av 1600-talet. Foto: Arkeologerna (CC-BY)
Den här kritpipan har ett mindre och lite mer rundat huvud. Den ser ut att vara engelsk och från första halvan av 1600-talet men behöver en grundligare bedömning. Foto: Arkeologerna (CC-BY)
Ytterligare en holländsk kritpipa, här med en stiliserad tudorros. Tudorrosen användes på billiga pipor och motivet var en hyllning till den engelska drottningen Elisabeth I och tillverkades endast i Holland från 1600-talets början till 1700-talets slut. Pipans storlek och form pekar på att just denna är från den tidiga produktionen.
Avslutningsvis så en bild på ett udda fynd. Formspråket liknar kritpipor från 1700-talet men denna röda skönhet är gjord av trä och sedan målad röd med dekor i svart och guld. Den påträffades i det dass som omnämns i vårt förra blogginlägg och vi vet inte så mycket om den i nuläget eftersom ingen av de experter vi varit i kontakt med sett något liknande! Foto: Arkeologerna (CC-BY)