Den gröna och fridfulla Kungsparken har ett krigiskt förflutet. Här låg en gång de yttre försvarsverken i den mäktiga befästningsanläggning som skulle försvara Göteborg mot dess fiender. Innanför vallgraven fanns murar och de spetsiga bastioner vi ännu kan ana i stadsplanen, söder om den låg en jordvall, eller kanske snarare lervall. Längre söderut fanns öppen mark som användes till betesmark för stadsbornas djur.

Kartan från 1789 ger en översiktlig bild av Göteborgs befästningar i området kring Rosenlund. Vi ser de kraftiga vallarna söder om Vallgraven. Karta Krigsarkivet.

När Göteborg grundades på 1620-talet var det som en viktig knutpunkt i den begynnande militärstaten och stormakten Sverige. Fienden i form av Danmark fanns både söder och norr om staden och hade redan vid flera tillfällen (bland annat 1563 och 1612) erövrat Älvsborg, fästningen som skulle skydda inloppet till Göta Älv. Den svenska kronan hade tvingats betala stora lösensummor för att återfå Älvsborg – i praktiken genom hård beskattning av rikets invånare. För att detta inte skulle upprepas planerades Göteborg från början som en starkt befäst stad.

Vid 1800-talets början var den politiska situationen en helt annan och de gamla fästningsverken började bli överflödiga. År 1807 beslöts att befästningarna skulle rivas och området söder om vallgraven blev så småningom parker. Trädgårdsföreningen anlades längst i nordost 1842, Kungsparken anlades i flera etapper under åren 1839–1861. Stora Teatern byggdes 1859. Hela det här gamla befästningsområdet kom således att bli en del av stadens nöjes- och friluftsliv.

Kartan från 1888 visar parkgördeln söder om Vallgraven med Trädgårdsföreningen, Stora Teatern och Kungsparken. Det område som undersöks just nu är den lilla biten längst i sydväst. Karta Krigsarkivet.

Kungsparken 1873. Notera hur högt gräset växer – vid denna tid slogs det med lie och mer sällan än vad dagens gräsklippning sker. Foto: Göteborgs stadsmuseum.

Detalj ur en tyvärr suddig bild från 1873 som visare parkarbetare med liar i Kungsparken, söder om Sociala Huset, från början Sahlgrenska sjukhusets byggnad. Foto: Göteborgs stadsmuseum.

Stämningsbild från ett vintrigt Kungsparken 1952. Bild: Göteborgs stadsmuseum.

En kanske mindre känd del av parkens historia är att den på 1940- och 1950-talet var en mötes- och samlingsplats för stadens homosexuella män. De omfattande buskagen gav stora möjligheter till förbjudna möten under mörka kvällar. Om detta berättar sociologen Arne Nilsson i boken Bög i folkhemmet som ger en intressant och annorlunda bild av Göteborgs 1900-talshistoria.

I skrivande stund pågår arbeten med att ta ned och flytta flera av de träd som står i vägen för tunnelbygget. Arkeologer från Göteborgs Stadsmuseum övervakar arbetena och dokumenterar de lämningar som dyker upp i groparna. Under veckan har de undersökt en del av befästningsanläggningarna, vars understa del ligger kvar under parken. I ett kommande inlägg berättar vi om resultaten!