De historiska kartorna innehåller ofta användbar kunskap för oss arkeologer i vårt arbete, men det krävs att vi kritiskt tolkar informationen de ger. Kartans roll och status i historisk tid var betydande genom dess symbolik och potentiella makt. Kartan erbjöd specifik kunskap om ett landskap och den initierade kunde förvärva makt att behärska och kontrollera omgivningen
Kartläggningen av världen eskalerade under 1500-talet, vartefter de stora upptäcktsfärderna utforskade och exploaterade nya världsdelar, ofta med ond bråd död som följd. Medresande konstnärer skildrade allt det som var nytt. I takt med den tilltagande handeln över världshaven växte behovet av korrekt geografisk information. I strider över kontrollen av den inkomstbringande handeln tilltog krigen och behovet av kartläggning. Samtidigt utvecklades tryckerikonsten som möjliggjorde tryckning i större skala av bland annat kartor. Flera nya tekniska instrument underlättade dessutom kartografens arbete, till exempel trianguleringen, mätbordet, kikaren och kraftigt förbättrade astronomiska beräkningar. Samtidigt möjliggjorde vetenskapliga och tekniska landvinningar att visa det som tidigare inte varit synligt för blotta ögat. Med mikroskopet kunde det allra minsta avbildas – liksom teleskopet åskådliggjorde det mest avlägsna.
I början av 1600-talet inriktades den svenska politiken mot världshandeln. Grundläggningen av den nya handelstaden Göteborg var ett strategiskt drag i konkurrensen med bland annat Danmark och östersjöländerna. Stadens direktkontakt med västerhavet gjorde att världsmarknaden låg inom räckhåll. Omfattande resurser satsades på att från grunden bygga en befästning med en stadsbebyggelse inom vallgravarna. Det befästa Göteborg skulle trygga svenska handelsintressen. För fortifikationens ändamål framställdes en stor mängd kartor och ritningar. På Krigsarkivet återfinns omkring 400 stycken föreställande byggprojektet Göteborgs befästning bara från 1600-talet.
Det äldre kartmaterialet över staden Göteborg består av ett antal kombinerade stadsplane- och befästningskartor från tidigt 1600-tal till 1700-talets slut. Dessa kartor är både situationsplaner och illustrationer av planerade om- och utbyggnader. Från början av 1800-talet finns sedan flera kartor som visar avvecklingen av stadens befästningssystem, samt utbyggnaden av hamnanläggningarna längs älven och bebyggelsens expansion utanför vallgravarna.
De tidiga förhållandena närmast utanför själva staden illustreras bl.a. av en handfull äldre lantmäterikartor från mitten av 1600-talet och fram till 1700-talets slut. Därefter gjordes sedan vanliga stadsplanekartor som en följd av stadens expansion. Slutligen finns också en del detaljplaner och konstruktionsritningar av befästningarna, samt en del detaljplaner som illustrerar utfyllnadsarbeten och markplanering efter att befästningsanläggningarna rivits.
Ibland kan kartmaterialet till viss del vara motsägelsefullt och i vissa fall är det osäkert om kartorna illustrerar faktiska förhållanden, eller om de utgör olika planförslag som aldrig eller endast delvis kommit att förverkligas.
En metod vi arkeologer ofta använder är kartöverlägg, då vi sammanför historiska kartor med dagens karta i GIS-miljö. Vi utgår då från historiskt kända punkter som fortfarande finns idag som till exempel domkyrkans gavel, kanalens sträckning och Kronhusets placering. På dessa kartöverlägg placerar vi också in de lämningar vi digitalt dokumenterar i samband med arkeologiska undersökningar. Vi kommer ofta att komma tillbaka till detta förfarande i vår analys av de lämningar vi presenterar.
