Undersökningarna i Pryssgården började en gång på 1990-talet som en stenåldersundersökning. Fokus kom dock sedan under undersökningarna att hamna på brons-och järnålder, men nu verkar vi åter vara stenåldern på spåren – och det i stor skala…

Området där Pryssgården ligger höjde sig över havet och var därmed tillgängligt för bosättningar under yngre stenålder. Människorna vid denna tid var jordbrukare, man brukade små åkerytor och hade tamdjur. Oftast är de boplatser som vi hittar från denna tid mycket små i Östergötland. De brukar utgöras av ett hus med ett mindre tun omkring.

I Pryssgården har vi nu hittat spår efter dessa första människor över nästan hela de nära 20 hektar som vi förundersöker! Spåren utgörs av enstaka flintavslag och keramik, men framför allt av bearbetad kvarts; kärnor, avslag, skrapor etc.

Vi hittar också eldstäder och avtryck efter hus från denna äldsta tid i Pryssgården. Stolphålen utgörs av svaga färgskiftningar i marken och stenar som utgjort skoning. Även eldstäderna utgörs av ljusa fläckar med ofta så små som 3-5 cm stora skärvstenar.

Men vad som är ovanligt i Pryssgården jämfört med Östergötland i övrigt är utbredningen på stenålderslämningar. Det finns spår efter boplatser från denna äldsta tid inom hela området!

Under de gröna små plantorna döljer sig en stor stenåldersboplats.

Slagen kvarts finns över nästan hela det 20 hektar stora förundersökningsområdet

Stolphålen från stenålderns hus har ljusa, urlakade fyllningar. På bilden flera stolphål markerade med små gula pinnar som har ingått i en hydda eller ett mindre hus.