Christoffer Hagberg och Håkan Aspeborg mäter in grophus. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Dagarna och veckorna rusar iväg och vi är i slutfasen av de arkeologiska undersökningarna vid ESS. Även om vi fortfarande har mycket kvar att undersöka klarnar bilden av stenålderslämningarna inom objekt 1 alltmer. På de sandiga områdena, i direkt anslutning till det forntida våtmarksområdet, ligger ett boplatskomplex från inledningsskedet av tidigneolitikum (tidig bondestenålder, ca 4000-3300 f.kr). Lämningarna visar att stora ytor har tagits i anspråk. Hittills har vi undersökt fyra grophus, två långhus, två brunnar, en ugn och ett antal fyndrika gropar. Efter att platsen övergetts har ett megalitgravfält uppförts intill den gamla bosättningen. Tre dösar (stenkammargravar) har påträffats och undersöks just nu inom ytan.

Grophusen är samtliga rundovala och 5-6 meter långa. I den nedsänkta golvytan har en eldstad placerats. Stolpfärgningar visar på spåren efter väggkonstruktionen. Grophusen tycks ha legat nära vattnet utmed strandkanten medan de två långhusen placerats en bit upp på en sandig förhöjning. Kanske har långhusen fungerat för boende medan grophusen utgjort olika typer av arbetsplatser.

Torbjörn Brorsson plockar upp ett keramikkärl från arbetsgropen intill ugnen. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Intill två av grophusen undersöker vi en raserad lerugn med en angränsande arbetsgrop. En stor mängd av förkolnade sädeskorn har vi hittat i denna konstruktion. Det leder oss osökt in till spekulationer om att kornen rostats i syftet att användas till ölproduktion. Tidig odling sätts ofta i samband med att sädeskorn använts bl.a. just för att framställa rusdrycker som sedan nyttjats vid särskilda fester. Kommande analyser av kornen kan förhoppningsvis svara på detta.

Fyndmaterialet från de olika anläggningarna är mycket omfattande. Vi hittar skärvor från keramikkrukor och mängder av flintföremål, bl.a. skrapor, pilspetsar och fragment av yxor. Spännande är de fynd vi har gjort av tänder och ben från nötboskap och inte minst alla förkolnade sädeskorn. Detta kommer att ge oss en viktig information om det första jordbruket i Sydskandinavien för omkring 6000 år sedan.

Tidigneolitikum var en mycket händelserik period med stora förändringar i samhället. Införande av jordbruk innebar en alltmer bofast tillvaro. Landskapet omvandlades på ett helt nytt sätt med ytor som röjdes för odling och boskapsskötsel och inte minst röjning inför uppförandet av alla stora monument i form av stenkammargravar. Mycket av detta ser vi koncentrerat inom ESS området.

Tidigneolitisk ugn. Foto: Arkeologerna (CC-BY)