Mer än 30 arkeologer utspridda över strax över 10 hektar ger en viss känsla av ödslighet när man blickar ut över schakten. Det öppna skånska jordbrukslandskapet och höstblåsten bidrar förstås en hel del till den känslan! Ändå har vi så här långt haft tur med vädret. I alla fall fram till i söndags när ett ordentligt åsk- och regnoväder slog till. Delar av schakten blev vattenfyllda och små vattenspeglar finns överallt på ytorna. Det blir en hal och lerig början på veckan!
Vi har som sagt schaktat bort matjorden på drygt 10 hektar. De stora ytorna betyder att vi får en bra överblick, inte bara över de lämningstätaste områdena, utan även över vad som finns utanför dessa. På så sätt kan vi fånga upp aktiviteter som inte ligger i direkt anslutning till t.ex. järnåldershusen.
Det är bara fem veckor kvar nu och grävningsarbetet är i en intensiv fas. Fyndtvätt och fyndregistrering liksom provhantering flyter på som planerat.
Att vi är fyra aktörer som samarbetar i projektet känns positivt för arkeologin. Erfarenheter och perspektiv kan skifta, vilket ger möjlighet att lära sig något nytt. Administrativt ger det förstås en del merarbete när timmar skall räknas och fördelas men det är en parentes i sammanhanget. De arkeologiska resultaten är dessutom över förväntan. Spår efter järnåldershus finns det gott om (ca 20 stycken) som det brukar vara. Mer om det kommer längre fram från dem som kan mer om detta. Här nöjer jag mig med att lägga ut bild på Simon i ett över 80 cm djupt stolphål.
På den ca 4 hektar stora ”neolitiska” ytan finns däremot inga som helst spår efter järnåldershus. Förutom en grav från järnålder som grävdes ut vid förundersökningen finns det så här långt bara lämningar från tidigneolitikum (tidig bondestenålder, ca 4000-3300 f.Kr.). Det är ovanligt i den här delen av Skåne där perioderna ofta ligger blandat på ytorna. Dessutom har vi en stor variation i lämningarna – allt från hus- eller hyddlämningar till gravar.
De senare består av rester efter långdösar, dåligt bevarade men ändå så pass tydliga att vi kan få en bild av storlek och konstruktionsdetaljer. Fynden är förhållandevis få i dösarna. Vi har inget som med säkerhet kan sägas tillhöra själva gravläggningarna i nuläget men vi har inte gett upp än. I några av boplatsgroparna ger varje drag med grävskeden däremot nya fynd. Särskilt spännande är också en förhoppningsvis tidigneolitisk brunn. I botten fanns bevarade pinnar, sannolikt rester efter en brunnskorg. Har vi tur finns det bevarat pollen, något som kan ge oss en bra bild av växtlighet på platsen.
