När jag skulle rengöra ett kranium av nötkreatur hittad i en av brunnarna i Fjelie gjorde jag ett lustigt fynd av en groda (inringad) som krypit in och gömt sig i skallen (mulen), för att bli kvar där tills jag störde grodans vila.
Text & foto Ola Magnell

Pia Svensson och Truls Månsson arbetar för fullt med att få fram och definiera alla huslämningar vi grävde fram i Fjelie. Totalt har vi nu minst 24 hus. De kan dateras till stenålder, bronsålder, järnålder, medeltid och eftermedeltid. Flera av husen påträffade vi överlagrandes varandra. En stratigrafisk matris med samtliga undersökta lämningar inplacerade, hjälper till att tydliggöra husens ålder.  

Så här har husen legat inom vårt undersökningsområde. De blå är från förhistorien. De gröna markerar de medeltida husen och de rosa eftermedeltida hus.
Varje lager, fyllning, trä- och stenkonstruktion och nedgrävning vi undersökt placeras in i en stratigrafisk matris, med vars hjälp vi lättare kan minnas och förstå i vilken ordning de påträffades. Ju längre ner i matrisen – ju äldre.

I samband med metalldetektering av gårdsplanen på gård 18 fann vi ett blybleck. Blecket verkade ha spår av textil på ena sidan och det var hopvikt. Vi bestämde oss för att låta konservator Lovisa Dal på Historiska museet vid Lunds universitet öppna blecket. Vi var väldigt nyfikna på om det fanns något skrivet inuti. Sådana små bleck kan nämligen ha påskrifter av runor eller runliknande tecken, och de har använts under medeltiden som skyddsamuletter. Texterna kan vara böner på latin eller olika besvärjelser. I filmen kan du följa öppnandet. Den ljusa beläggningen som syns inne i blecket är korrosion som måste tas bort så… fortsättning följer…

Onsdagen den 5 april är vi på biblioteket i Bjärred och berättar om utgrävningen i Fjelie! I samband med föreläsningen kommer vi också att sätta upp en liten utställning på biblioteket.
Det är fri entré till föreläsningen men då utrymmet är begränsat delar biblioteken i Lomma och Bjärred ut biljetter från den 22 mars.

Välkomna och hoppas vi ses i april !

Pyttesmå växtdelar med en historia att berätta!

Just nu pågår arbetet med att ta fram material för den arkeobotaniska analysen. Under fältarbetet samlades flera hundra jordprover in från olika typer av lämningar från olika tidsperioder. I jorden kan sädeskorn och andra växtdelar finnas bevarade och analysen kan ge information om vilka spannmål och trädgårdsväxter som odlats och konsumerats. Har någon gård exempelvis specialiserat sig på någon särskild gröda? Arbetet börjar med att försiktigt vattensålla jorden i mycket finmaskiga såll. När all jord har sköljts bort finns träkol, förkolnade växtdelar, ibland små bitar bränd lera och småsten kvar. Ur detta plockas det arkeologiskt intressanta materialet och sorteras i små plastburkar för vidare analys.

Ett stort antal jordprover samlades in under fältarbetet och analysen börjar med att ett urval görs. Utifrån sammanhang och bevarandegrad bedöms vissa prover som mer intressanta. Det är många siffror att hålla reda på så beteckningar som ”Pias uthus” och ”Sebastians ugn” tenderar att leva kvar .

När jorden löses upp i vatten flyter förkolnade fröer upp till ytan. Vattnet silas försiktigt i ett finmaskigt såll.

Så här ser kan proverna se ut efter att de torkat men innan fröer och liknande har separerats.

Paleoekolog Per Lagerås undersöker ett prov.

På bildskärmen syns växtdelar som visar på att provet innehåller tröskningsrester från korn.

Vissa prover är rika med ett varierat innehåll. Varje liten svart prick i plastburken är ett förkolnat sädeskorn, i de två översta burkarna Hordeum – korn.