På Rörby har vi nu haft två visningar av platsen för allmänheten och gensvaret har varit stort! Mellan 30 respektive 40 personer på varje visning har dykt upp och vi på grävningen vill tacka Bälingeborna (och även andra ditresta förstås) för ett verkligt engagemang och intresse för denna nya del av Bälinges historia som vi gräver fram ur den uppländska leran. Välkomna ånyo den 19 juni kl. 15:00 för en ytterligare visning.

Ett ämne som kommit upp på våra visningar är förekomsten av tjärframställningsgropar på platsen. Det finns i dagsläget minst 4 stycken sådana på Rörby och vi räknar med att träffa på fler vad det lider. Dessa trattformade gropar har fyllts med ved i toppen som eldats under låg temperatur (400-700 grader) en längre tid med noga kontroll av syretillförsel. Syftet har varit att framställa tjära som vid den långsamma förbränningen drivs ur veden och samlas ihop i ett kärl beläget i en cylinderformad nedgrävning under veden. Utöver detta har även man fått tillgång till träkol vilket kan ha kommit väl till pass för användning vid exempelvis metallhantverk. I en av tjärframställningsgroparna vid Rörby har man även satt ned en träpplatta i botten av den cylinderformade gropen, förmodligen för att uppsamlingskärlet skall stå rakt.

Tjärframställningsgroparna ligger i flera fall nära byggnader och det är mycket troligt, vilket också visats på andra ställen i Uppland, att tjäran använts för att impregnera virke i byggnader, exempelvis de takbärande stolparnas nedre delar som ställts ned i marken. Vi kan ana att tjärframställningen vid Rörby främst har varit till för husbehov och utförts under sen romersk järnålder fram till åtminstone folkvandringstid (200-500 AD) men troligen även senare. En mer storskalig tjärproduktion bedrevs istället ute i skogsmarken under denna tid och denna produktion hade mer formen av tillverkning för avsalu. Förmodligen fanns ett omfattande behov av tjära för exempelvis skepp.

En trattformad tjärframställningsgrop.