Senaste nytt från gård 1
Undersökningarna i Örja börjar närma sig upploppet och det jobbas intensivt inom i stort sett alla delar av de schaktade ytorna. Ett ihållande regn fyllde i början av veckan på nytt våra schakt med vatten, men nu har solen återvänt och marken torkar sakta upp.

Sofie och Ulrika gräver i norra längan på gård 1

På gård 1 har arkeologerna frilagt en välbevarad syllstensgrund till ett bostadshus. Byggnaden har varit cirka 15 meter lång och har haft flera rum. I två av rummen finns fundament till ugnar, den ena byggd av sten och den andra av tegel. Fyndmaterialet från huset är ganska sparsamt. Däremot finns det mycket djurben och ben från fisk. De keramikfynd vi hittar tyder på att huset är från 1500-talet.

På gård 1 har arkeologerna frilagt en välbevarad syllstengrund till ett bostadshus med flera rum

System av diken under lupp
Förutom lämningar efter bebyggelse har vi även spår efter omfattande system av diken. Under de senaste veckorna har en av våra arkeologer, Marie Svedin, jobbat intensivt med att söka bringa reda i vad dikena har använts till och hur gamla de är.

Marie, kan du berätta om hur du har jobbat med dikena?
– Ja, jag började med studera dikena i plan för att se om jag kunde upptäcka några mönster i systemen. Därefter valde jag ut en antal strategiska ställen, där jag genom att gräva tvärsnitt igenom, ville ta reda mer om dikenas historia. Hur breda och djupa var de? Har dikena stått öppna och fyllts igen efterhand? Finns det några diken som är omgrävda flera gånger, det vill säga, som man har velat hävda?

– En annan viktig sak är om vi spåra någon inbördes stratigrafi mellan dikena. Detta kan hjälpa oss att klargöra vilka diken som är äldst respektive yngst?

Marie letar efter diken

Vilka resultat har du kommit fram till så här långt? Är alla diken likadana?

– Nej, det verkar som att det finns tre typer av diken i Örja.
Den första typen, som troligen är yngst, består av breda och ganska raka diken som löper i öst-västlig riktning. De här dikena sammanfaller i plan ganska bra med gränserna mellan de historiska gårdarna som vi kan se på äldre kartor. Det tyder på att de har använts som gränsmarkeringar.

– Den andra typen av diken är något smalare och löper både i nord-syd och i öst-väst. En del av dessa diken kan knytas samman till långsträckta linjer som ramar in de stolpbyggda hus från 12-1300-talet som vi undersökt på de historiska gårdslägena. Ibland finns det även mindre öppningar som kan vara in- och utgångar. Även de här diken har troligen fungerat som gränser. Kanske har de, tillsammans med en mindre vall, använts för hägna in gårdarnas trädgårdsodlingar?

De stora dikessystemen i Örja kan följas i nord-sydlig riktning (grön färg) inom ett närmare 200 meter långt och 30 meter brett område i östra kanten av de historiska gårdslägena. Diken markerade med blå färg tillhör andra system

Hur ser den tredje typen ut?
– Den tredje typen av dikessystem löper strax öster om de historiska gårdslägena. De flesta diken löper i nord-sydlig riktning. Det är ett mäktigt system med uppemot femton till tjugo parallella diken som löper bredvid varandra. De kan följas i våra schakt på en sträcka av närmare 200 meter och har en bredd på uppemot trettio meter. Det finns även stråk av diken som vrider av västerut.

– Vi vet ännu inte vad dessa diken har använts till. Därför jobbar jag utifrån flera teorier. Det faktum att terrängen öster om gårdarna är väldigt fuktig skulle kunna tyda på att dikena har grävts för att dränera marken. Men de kan också vara en slags åkerbegränsningar. Eller så rör det sig om en äldre färdväg eller fägata med diken på ömse sidor, som grävts om och hävdats många gånger.

Finns det liknande system på andra platser?
– Ja, några av de platser jag känner är Fosie i Malmö och Tårnby i Danmark. De finns säkert även på andra platser, men det som är speciellt i Örja, är att vi har kunnat frilägga så stora delar av dikessystemen i plan.

Hur gamla är de här dikessystemen?
– Det vet vi inte ännu säkert. Vi kan på flera ställen se att dikena skärs av yngre lämningar, t.ex. hus, brunnar och vattenhål. Det tyder på att de är gamla – troligen från 12-1300-talet – eller rent av ännu äldre! Personligen skulle jag tycka det var spännande om systemen visar sig kunna knytas till byns allra äldsta historia!

Två glada arkeologer – Katalin och Bo K. – schaktar i Örja

Arkeologidagen 
Innan jag slutar veckans blogg vill jag påminna våra läsare om att det nästa söndag – den 29 augusti – är dags för årets Arkeologidag!

Från kl. 14.00 till 16.30 bjuder vi i Örja på ett kul och varierat program för både stora och sm.å (se nedan). Vi bjuder på guidningar varje timme av utgrävningsplatsen, visningar av föremål och djurben.

Barnens grävhörna får barnen gräva och känna på hur det är att vara arkeolog. Även våra stora grävmaskiner finns på plats att titta på. För dig som vill veta mer om arkeologi – kommer vi att ha ett bokbord med många intressanta böcker till försäljning. Har du egna fornsaker? Ta gärna med dem – så hjälper vi till med bestämningen!

Hoppas vi ses på Arkeologidagen i Örja!

Sofie visar upp det ovanliga fyndet av en välbevarad trästolpe från gård 12

Program kl. 14.00 – 16.30

Visningar av utgrävningsplatsen vid Örja by
Kl. 14.00 – 14.45
Kl. 15.00 – 15.45
Kl. 15.45 – 16.30

Barnens grävhörna
Kl. 14.00 – 14.45
Kl. 15.00 – 15.45

Vi visar föremål och djurben från utgrävningen
Kl 14.00 – 16.30

Titta på våra maskiner

Bokbord med arkeologiska böcker till försäljning

Vi hjälper till med att bestämma dina fornfynd

Vägvisning se arkeologiuv:s startsida under Besök en utgrävning.

Från och med nästa vecka lämnar jag Örja för att starta upp en stor utgrävning vid Lindängelund 1 i södra Malmö. Jag vill tack alla läsare och lämnar med varm hand över bloggandet till Linda. Hejdå / Anne.