På 1790-talet fick den unge handelsbokhållaren Johan Peter Frisk en idé. Han lyckades köpa tillbaka två tomter på Hunnebergsgatan som hans familj tidigare ägt. 1795 lät han uppföra de ännu bevarade husen på Hunnebergsgatan 30, idag mera känd som Onkel Adamsgården.

Bostadshuset var modernt för sin tid, med en lägenhet om tre rum och kök i varje våningsplan. – Var Frisk unik för sin tid, eller var det tvärtom ett tecken i tiden?

1700-talet är en spännande period i Linköpings och Sveriges historia, en period av långsam återhämtning efter krig, pest och hungersnöd i början av seklet, och före de stora omvandlingarna genom industrialiseringen från 1800-talets mitt. Under 1700-talet växte befolkningen i landet och alltfler flyttade till städerna.

Under denna period började en ny typ av trähus byggas i Linköping. Husen skiljer sig från husen på landsbygden. I flera fall finns det plats för flera familjer. Nu byggdes den trästad som till stora delar revs under efterkrigstidens rekordår. Eller i bästa fall bevarades eller flyttades till Gamla Linköping.

Under senare år har vi genomfört en stor mängd arkeologiska undersökningar i våra städer, där vi dokumenterat hus och bebyggelse från 1600- och 1700-talet. Tillsammans med ett mycket rikt skriftligt källmaterial har vi möjligheter att förstå bebyggelsens förändring under tidsperioden tillsammans med de människor som bott och verkat på stadsgårdarna. Den här perioden sammanfaller även med de äldsta bevarade husen.

I det aktuella forskningsprojektet ”Hus och hushåll i svenska städer 1600-1850”, arbetar vi bland annat med hus och människor i Linköping. på den här sidan kommer du kunna följa vårt arbete.

Projektet bekostas av Berit Wallenbergs stiftelse och genomförs av arkeologen Göran Tagesson på Arkeologerna och historikern Dag Lindström, Uppsala universitet. Till projektet är knutna flera olika specialister, vilka vi kommer att presentera framöver.