Bild ovan: Mattias Hallgren, timmerman och byggnadsforskare, diskuterar timringsteknik med Jessica Åkeson, byggnadsantikvarie Gamla Linköping

Att dokumentera gamla trähus ger en fascinerande inblick i äldre tiders bostadsstandard, men också insikter i byggnadsteknik.

Rester av en gammal dörröppning i Fröken Löfgrens gård. Den gröna styrstaven markerar platsen för en ursprunglig gåt, ett inhugget spår i timran med plats för en styrstav där dörrkarmen varit fästad.

Genom ett nära samarbete med timmermannen och byggnadsforskaren Mattias Hallgren får vi hela tiden nya inblickar i husens tekniska lösningar. Mattias har en unik kompetens genom sitt hantverkskunnande och sin kunskap om äldre tiders byggnadsteknik. I vårt projekt studerar han timmerhusens behuggning, knutarnas och stockarnas passform och kan därmed avgöra hur pass välbyggda husen är.

Dörr- och fönsteröppningar utgör en utmaning för timrans hållfasthet, något man i äldre tid löste med hjälp av en gåt, en vertikalt placerad styrlist som fästes i ett urhugget spår i timran. I Fröken Löfgrens gård har vi noterat att de ursprungliga dörröppningarna har denna typ av gåt, medan sekundärt upptagna öppningar verkar sakna denna.

En dörröppning på övervåningen i Fröken Löfgrens gård. Dörröppningen är inte ursprung, rödfärgen visar att det är fråga om en ursprunglig yttervägg som senare har byggts till med ytterligare ett rum. Dörröppningen saknar gåt, vilket ger en ledtråd när vi tolkar husets komplicerade byggnadshistoria.

Detta blir en mycket viktig ledtråd när vi försöker förstå husets byggnadshistoria. Vilka dörrar och passager är ursprungliga och vilka dörrar är senare upptagna? På så sätt får vi möjlighet att förstå husen som föränderliga bostäder, hur lägenheter har förändrats.

Det inhuggna spåret i timran, gåten, fylls med infälld bindare, svärd, för att stabilisera konstruktionen, och för att fästa fönster- och dörrkarmar. Skissen hämtad ur ”Så renoveras torp och gårdar”.