Det fortsatta arbetet med att få bukt på fuktproblemen i Vårfrukyrkan i Skänninge har nu resulterat i att väggputsen på kyrkmurarnas insida knackats ner in till teglet. Innan den nya putsen kom på plats fick vi möjlighet att studera murverket för att jämföra med de resultat vi kom fram till exteriört. Det visade sig att den stickbågskrönta dörröppning, som föreslagits ha varit sakristians portal, istället var en sekundärt tillkommen nisch i sakristians vägg.

Sakristians portal frilades på insidan, men är inte synlig utvändigt då den delvis täcks av en yngre strävpelare och av att murverket till stora delar är ommurat. Portalen har tillkommit samtidigt som kyrkan uppfördes. Det innebär att sakristian sannolikt tillkommit strax efter att kyrkan var byggd, även om det utifrån murverksförtagningen i en strävpelare, som dokumenterades tidigare (se tidigare blogg), indikerar en viss tidsskillnad.

Även nord- och sydportalerna är ursprungliga, liksom korportalen. Med tanke på de vackra portalomfattningarna bör vapenhusen ha uppförts i ett senare skede, som då till stor del kom att skymma dessa. Däremot visas tydligt av murverket att den välvda öppningen till Vårfrukapellet tillkommit i ett senare skede, något som också konstaterades vid undersökningen av kapellets grundmurar.

En sak som fortfarande saknar förklaring är vad de två valvbågarna i kyrkans norra murverk, tillhörande sakristian, har haft för funktion. Den östra bågen är asymmetrisk och bör därför inte ha fungerat som en avlastningsbåge. Dekoration verkar inte heller vara något alternativ, då få hade tillgång till sakristian och att de därmed inte kunde beskådas. En sak är nu klargjord i alla fall, de har inte varit genomgående öppningar i murverket.

Vårfrukyrkans mittgång med gravstenar från 1000-talet och fram i 1700-talet.

Den igensatta dörröppningen från kyrkorummet in i sakristian. Det intakta murverket runt om visar att det rör sig om en ursprunglig öppning.

Den södra portalens vackra omfattning.

Den östligaste delen av kyrkans norra fasad, motsvarande sakristians östra hälft. På bilden syns den i texten beskrivna asymmetriska valvbågen och den igensatta nischen. Ovan bågen till vänster i bild, kan spåren efter rummets kryssvalv anas.