2015

Rapport 2015:116. Arkeologisk undersökning. Småland, Nässjö kommun, Barkeryds socken, Kramsäng 1:2 och 1:11 samt Ryssby 2:11, RAÄ 287, 295, 358, 362, 363, 364, 371
Maria Petersson (red.) med bidrag av Britt Ajneborn, Tom Carlsson, Jörgen Gustavsson, Håkan Hylén, Moa Lorenzon, Marita Sjölin och Ådel Vestbö-Franzén

Under sommarhalvåret 2013 genomfördes omfattande arkeologiska undersökningar inom ett röjningsröseområde beläget vid Farstorp, en mil norr om Nässjö. Undersökningen föranleddes av elförsörjningsprojektet Sydvästlänken och genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan dåvarande RAÄ UV (nu Arkeologerna, SHMM) och Jönköpings läns museum. Inom röjningsröseområdet undersöktes ett cirka 35 000 kvadratmeter stort utsnitt med ungefär 150 rösen.

Ett första intensivt stenröjningsskede har omfattat perioden cirka 200–600 e.Kr. Från perioden fanns stensättningar, både med och utan mänskliga kvarlevor. Vidare fanns ett femtiotal anläggningar byggda av röjningssten men med gravlika yttre och inre konstruktionsdetaljer. I dessa fanns också depositioner av föremål och måltidsrester. Anläggningstypen benämns här komplexa stenrösen och tolkas som spår av riter och rituella måltider kopplade till fruktbarhetskult i samband med att ytorna odlats. Anläggningarna hade rumsligt samband med gravarna och lämningarna fördelade sig i tre grupper.

Vidare fanns lämningar av en medeltida enhet. En del av ett stenröjt gårdstun med lämningar av en smedja undersöktes, liksom delar av den intensivodlade marken nära bebyggelsen och de mera extensivt och tillfälligt odlade ytorna längre bort från gårdsbebyggelsen. Gården verkar ha anlagts på 1100-talet och övergivits på 1600-talet. I och med den medeltida agrarkrisen har produktionen lagts om mot ökat fokus på boskapsskötsel och med smide som binäring. En efterföljare till den medeltida enheten i området var ett soldattorp, som anlades kring 1680 och revs i samband med Sydvästlänksprojektet.