2017

Rapport 2017:110. Arkeologisk förundersökning och undersökning 2016. Skåne, Kävlinge kommun, Barsebäcks socken, Barsebäck 19:2–3, fornlämning Barsebäck 15:1 och 104:1
Magnus Andersson

I samband med Svenska Kraftnäts planer på ett nytt ställverk omedelbart utanför Barsebäcks kärnkraftverk har Arkeologerna i Lund fått möjlighet att undersöka en grav- och samlingsplats från yngre stenålder. Udden vid Barsebäck utgjorde under denna period en halvö som förbands med fastlandet via en smal landramsa. Området avgränsades topografiskt i syd av havsviken vid Lödde ås utlopp, i väst av Öresund och i norr av våtmarksområden vid Hofterup. Under yngre stenålder (4 000–1 700 f.Kr.) fungerade Barsebäcksudden som helhet som en central bygd. Den registrerade stenåldersbebyggelsen sträcker sig åt nordost mot de svaga förhöjningarna mellan Hofterup och Löddeköpinge. Terrängen är flack och avbryts endast av den markerade höjdrygg på vilken gånggriften Gillhög är belägen.

Inom och i anslutning till undersökningsområdet ligger ett pärlband av bevarade eller rester av gravhögar. På platsen har enligt äldre uppgift legat två numera bortodlade högar, som gått under namnet Truls Hoja. Idag utgörs området av odlingsmark.

Den arkeologiska undersökningen avslöjade också att lämningarna var kraftigt förstörda av senare tiders markarbeten. Trots detta kunde botten till en förstörd och borttagen gånggrift dokumenteras. Spåren efter två kantkedjor, kammare och gång samt en grop kunde urskiljas. Således hade vi påträffat en av de två gravhögarna som enligt de äldre uppgifterna benämnts Truls Hoj. Den arkeologiska undersökningen vid Barsebäck var också den första där större ytor togs upp intill en gånggrift i Skåne. Det kom att visa sig att Barsebäckgånggriften hade omgärdats av olika rituella konstruktioner i form av ett kulthus, fyra fasader (resta stenar eller trästolpar) och en möjlig flatmarksgrav.