Medeltida klosterodlingar och lummiga barockträdgårdar. Under historien har trädgårdsodling utgjort en viktig del av det dagliga livet. Lämningar av köksträdgårdar i medeltidens byar och städer liksom formträdgårdar vid slott och herresäten vittnar både om mänskligt vardagsliv och konstnärliga uttryck. Senare tids trädgårdsarkeologiska undersökningar har skapat en ny bild av den svenska trädgårdshistorien.

Trädgårdsarkeologi bedrivs tvärvetenskapligt. Metoder och källmaterial från arkeologi, kulturgeografi, historia, botanik och geologi vävs samman. Utöver att undersöka trädgårdarnas ålder, gestaltning och placering, studeras även vilka grödor som odlats och hur gödsling, jordförbättring och bevattning gått till.

Studier av äldre trädgårdsanläggningar ger historiska perspektiv på städers och landsbygdens sociala och ekonomiska system. Trädgårdsarkeologiska studier bidrar även med spännande inblickar i tidigare generationers strategier för självförsörjning, mat- och dryckeskultur, samt folkmedicin och estetik. I fokus står frågor om det praktiska och det njutbara, om försörjning, hortikultur och kulturell symbolik.

Kunskap om äldre tiders trädgårdsodlingar hjälper oss även att bättre förstå vår egen tid och dagens hortikulturella handlingsmönster.

Här kan du läsa mer om trädgårdsarkeologi:
2015_senaste_arkeologerna_tradgardsarkeologi_flyer_2015_ny

Makrofossilprov i kruka. Foto: Arkeologerna (CC-BY)