Norra kajen år 1902 (Östgötabild).Norra kajen år 1902 (Östgötabild).Foto: Östgötabild (CC BY)

Skeppsvarv och hamn

På den äldsta kartan över området från år 1640 finns fyra byggnader markerade vid vattnet, samt en figur som går ut i vattnet som kan tolkas som en brygga. Även på kartan från 1719 finns en byggnad markerad i närheten av vattnet. Det rörde sig om en ”åbogård” och holmen i övrigt tillhörde staden och brukades som betesmark.

Möjligen har byggnaderna på dessa kartor haft någon form av koppling till en äldre varvsverksamhet eller till byggandet av Johannisborg. Kronan startade ett varv på Skeppsholmen redan på 1580-talet, vilket övergick i privat regi 1629. Vid det intilliggande slottsbygget, som inleddes på 1610-talet, användes stora mängder tegel som byggnadsmaterial, och det är känt att teglet transporterades dit med pråmar.

I samband med grundandet av Norrköpings skeppsvarv 1743 tas området i anspråk på ett mer storskaligt sätt. Hela Skeppsholmens sydvästra del användes för varvsverksamheter. På kartan från 1783 finns flera långsmala byggnader markerade. Direkt väster om dessa finns en figur som kan tolkas som en docka. På en senare karta, från 1848, finns en vattenfylld docka markerad längre österut, den stora Skeppsdockan. Under 1700- och 1800-talet upptog varvet en stor del av den västra delen av undersökningsområdet.

Mitt över Motala ström, på dess södra sida, låg under medeltiden Ledungshammars by. Ortnamnets efterled syftar på en höjd eller bergsknalle, sannolikt Sylten, medan dess förled syftar på ledungen, den kungliga krigsorganisation som bestod av en tillfälligt sammankallad krigsflotta. Ledungen fick sitt genomslag under 1100-talet. Byn har förmodligen fått sitt namn efter den hamn där ledungsflottan samlades. Var den låg är dock okänt, möjligen användes Lillån och Skeppsholmen som hamn för ledungsflottan.

I samband med utgrävningarna kommer bl a följande frågor att undersökas:

  • Finns maritima lämningar som föregår varvsverksamheten och som kan knytas till ledungshamnen?
  • Finns det lämningar efter byggnaderna som syns i det äldsta kartmaterialet inom undersökningsområdet?
  • Finns det lämningar efter 1600-talets slottshamn?
  • Finns det spår av transporterna av byggnadsmaterial till Johannisborg?
  • Finns det byggnader, dockor eller andra lämningar bevarade från varvstiden?
  • Finns det spår av de olika momenten i skeppsbyggnadsprocessen? Datering och karaktär?
  • Hur bevarad är den stora Skeppsdockan från 1800-talets mitt?

Skeppsdockan omkring år 1900 (ur Sveriges handel och industri, Norrköping, utgiven är 1905).Skeppsdockan omkring år 1900 (ur Sveriges handel och industri, Norrköping, utgiven är 1905).

Dela sidan på