Vy över Motala ström (2011).Vy över Motala ström (2011).Foto: UV Öst (CC BY)

Bakgrund

Äldre stenålder

I 9000 år har vattnet från Vättern runnit ut genom Motala ström. Platsen där äldre stenålderns människor valde att slå ner sina bopålar ligger längs med båda sidorna av strömmen. Vattenvägarna var viktiga kommunikationsleder som skapade vida kontaktnät.

Motala ström är en förbindelselänk mellan olika naturgeografiska miljöer. I norr finns stora bergiga skogsområden. Sjön Roxen som under äldre stenåldern var en djup havsvik till Östersjön ligger cirka 30 kilometer österut. I söder breder Östgötaslätten ut sig. Där fanns en gång mängder av sumpiga kärr, våtmarker och små grunda sjöar vilka dikats ut under senare sekel. I väster ligger sjön Vättern.

Flygfoto över Motala ström med undersökningsplatsen markerad. Aerial photo of Motala ström. The excavation area is marked with a red circle. Handtagskärna i kambrisk flinta. Handle core of cambrian flint.Flygfoto över Motala ström med undersökningsplatsen markerad. Aerial photo of Motala ström. The excavation area is marked with a red circle. Handtagskärna i kambrisk flinta. Handle core of cambrian flint.Foto: Jan Norrman och UV Öst (CC BY)

Boplatsen vid vattnet

Boplatsen som undersökts är mellan 6000 och 8000 år gamla. I det mycket omfattande fyndmaterialet finns ben- och hornredskap men också bearbetad kvarts och flinta. Dessa har bland annat använts för fiske av gädda, abborre och ål men också till jakt på kronhjort, älg och vildsvin.

Platsen var ett hem för både levande och döda. Människorna bodde i hyddor och lagade sin mat alldeles intill vattendraget. Här ägnade de sig även åt hantverk, exempelvis tillverkning av stenyxor. Intill hyddorna begravdes även döda anförvanter.

Vi har hittat ett flertal gravar i vilka de döda lagts utstäckta på rygg, på sidan med uppdragna ben eller i sittande ställning. Enstaka gravgåvor förekommer däribland resterna efter en pilspets i ben med en egg av kvarts.

Det finns flera depositioner av människoben längs med strömmens strandkant. Kraniefragment, lår- och överarmsben har hittats tillsammans med rikt dekorerade redskap i ben och horn vilka ligger på anlagda packningar av sten. Detta visar på rituella handlingar i vilka döda anförvanters kroppar ingick.

Arkeolog i arbete. Archaeologist at work. Del av slipat kronhjortshorn med dekoration. Part of a decorated deer horn.Arkeolog i arbete. Archaeologist at work. Del av slipat kronhjortshorn med dekoration. Part of a decorated deer horn.Foto: UV Öst (CC BY)

I strömmens syrefria bottensediment har ben och horn bevarats väl genom årtusendena. Utgrävningarna har resulterat i ett osedvanligt stort antal redskap i organiska material. Det förekommer också restprodukter som vittnar om ett omfattande ben- och hornhantverk på platsen.

Den flinta som hittats kommer ursprungligen från regioner i syd och väst. Stenmaterialet är i sig ett tecken på att de som bodde vid strömmen hade vida sociala relationer. Genom dessa utväxlades inte bara råmaterial för redskapstillverkning utan även idéer om livet vilka bidrog till att forma människornas vardag.

Yxor och yxfragment som hittats norr om Motala ström, vid utgrävningarna på Verkstadsvägen.Yxor och yxfragment som hittats norr om Motala ström, vid utgrävningarna på Verkstadsvägen. Foto: Peter Zetterlund (CC BY)

Järnålder–medeltid

Motala är ett namn som dateras till järnåldern. Dess ursprungliga betydelse är troligen “helgedomen vid vägmöte”. Ordet är en sammansättning av Mot – möte, vägmöte och ala – helgedom, kultplats. Namnet antas syfta på en religiös byggnad av högre dignitet som funnits i närheten av vadstället över strömmen. Motala nämns första gången i de skriftliga källorna från slutet av 1200-talet. Trots att orten under medeltiden hade en urban karaktär får Motala sina stadsprivilegier först år 1881.

Våra utgrävningar har visat att området kring strömmen varit platsen för olika typer av metallhantverk. Norr om strömmen, vid Verkstadsvägen, hittades exempelvis ugnskonstruktioner och stora mängder järnslagg. Under äldre järnålder, cirka 350-650 talen, framställdes där järn.

I strömmen har marinarkeologer hittat en pålanläggning. Den består av drygt 250 ekpålar som daterats till 1090-talet. Vi tolkar konstruktionen som en del av en större fiskeanläggning. Pålanläggningen tillsammans med fyndet av en vikingatida spjutspets vid Verkstadsvägen indikerar att det kan ha funnits en stormannagård i området under yngre järnålder.

Ekpålar daterade till 1080-talet på botten av Motala ström. Piles of oak at the bottom of the river Motala ström. Parts of a construction for fishing dated to the 11th century. Träsnitt från 1500-talet som visar hur de medeltida kvarnarna i Motala sannolikt såg ut. A Woodcut from the 16th century showing what the medieval mills in Motala probably looked like.Ekpålar daterade till 1080-talet på botten av Motala ström. Piles of oak at the bottom of the river Motala ström. Parts of a construction for fishing dated to the 11th century. Träsnitt från 1500-talet som visar hur de medeltida kvarnarna i Motala sannolikt såg ut. A Woodcut from the 16th century showing what the medieval mills in Motala probably looked like.Foto: UV Öst; illustratör okänd (CC BY)

Strömmen en kraftkälla

Från medeltiden och framåt var kraften från strömmen viktig. Den drev mjöl- och sågkvarnar samt stånghammare. Området längs Motala ström fick en stadslik karaktär. Här fanns ett stort antal tomter på vilka olika hantverkare bodde.

Söder om strömmen, vid Strandvägen, har vi hittat fragmentariska spår efter en medeltida gård. Det rör sig om brunnar, syllstensrader men också fynd av sammansatta dubbelkammar i ben och skärvor av stengods som en gång varit vinkannor importerade från Tyskland.

Två mer ovanliga fynd är mynt från 1200-talets andra hälft. Det ena är ett “Valdemarmynt”; Valdemar var kung mellan 1250 och 1265. Det andra myntet är präglat under kung Magnus (Ladulås) tid, 1275 till 1290.

På platsen har det bedrivits flermetallsmide, ett specialiserat hantverk som vanligtvis bara återfinns i stadsmiljöer. År 2012 hittades och undersöktes en smedja vilken daterats till 1390-tal. Från 1383 finns skriftliga uppgifter om att Jakob smed, Inge svärdslipare och Vaste skomakare bodde och verkade längs med strömmen.

Kraften och fisket i strömmen gav goda inkomster. Det var framförallt dåtidens världsliga och andliga aristokrati som ägde och byggde upp verksamheterna längs Motala ström – Folkungaätten, Bo Johnsson Grip och senare även Vadstena kloster.

Dela sidan på