Från att ha varit närmast gömd i tät granskog har nu, tack vare avverkning av en del träd, stensättningen RAÄ 53:1 återfått något av sitt majestätiska läge med utsikt över Bredestad (i bakgrunden skymtar nuvarande väg 32).Från att ha varit närmast gömd i tät granskog har nu, tack vare avverkning av en del träd, stensättningen RAÄ 53:1 återfått något av sitt majestätiska läge med utsikt över Bredestad (i bakgrunden skymtar nuvarande väg 32). Foto: Marita Sjölin (CC BY)

Bona, Aneby

Under september månad 2014 undersöker arkeologer från Riksantikvarieämbetet UV Öst fornlämningar i Bona, Bredestads socken, Aneby. Arbetet utförs med anledning av att Trafikverket planerar att bygga om delar av väg 32 förbi Aneby. Undersökningarna berör tre olika fornlämningar: en grav i form av en stensättning, en boplats med lämningar efter ett treskeppigt långhus och ett område med härdar.

Gammal kulturbygd

Gården Bona, som förr var gästgivaregård, ligger intill Bredestads sockenkyrka drygt två kilometer sydost om tätorten Aneby. Namnet Bona är en variant av namnet Bo som under medeltiden var beteckningen för en huvudgård. Under huvudgården fanns det landbogårdar och torp och de bildade tillsammans vad vi brukar kalla ett godskomplex. Förutom Bona ingick de angränsande gårdarna Bredestad och Kristineberg i detta godskomplex under medeltiden. Området ingår i en gammal kulturbygd som varit befolkad åtminstone sedan äldre järnålder. I närheten finns flera gravar och monument från denna tid. Bland annat en tre meter hög rest sten, runda och kvadratiska stensättningar samt gravfält med stensättningar, domarringar och treuddar.

Utdrag ur karta över storskifte i Bona från 1810. De områden som UV Öst ska undersöka ligger öster om Bredestads kyrka. Gårdstunet och härdområdet ligger inom Nr 59 (Storängen) och stensättningen ligger inom Nr 60 (Kohagen). Undersökningsytorna är markerade med blått. Utdrag ur karta över storskifte i Bona från 1810. De områden som UV Öst ska undersöka ligger öster om Bredestads kyrka. Gårdstunet och härdområdet ligger inom Nr 59 (Storängen) och stensättningen ligger inom Nr 60 (Kohagen). Undersökningsytorna är markerade med blått. Grafik: Alf Ericsson (CC BY)

Strax norr om Bona gård har ett vikingatida långhus undersökts. Huset, som kunnat dateras till 900-tal, var treskeppigt och omkring 30 meter långt.  Möjligen var det en stormannagård som föregick den huvudgård som fanns senare under medeltiden. På Bona gård finns också en runsten. Högst upp på stenen skymtar ett kors, vilket betyder att den är från andra hälften av 1000-talet.

Undersökningen

Lämningarna som vi undersöker nu är från järnålder, från tiden vid Kristifödelse och fram till 1000-talet e Kr. Det gör att vi får möjlighet att undersöka platsen i ett långt tidsperspektiv. En fråga som vi ska försöka svara på är: Fanns det en storgård i Bona redan under äldre järnålder?  Lämningarna omfattar en hel gård, med byggnader, gårdstun och kringområde för odling, slåtter och bete. Tack vare detta hoppas vi kunna belysa gårdens ekonomi: Vad har odlats på åkrarna? Vilka djur har funnits på gården? Har djuren varit stallade vintertid eller gått ute året runt? Andra viktiga frågor rör lämningarna efter ett treskeppigt långhus. När var huset i bruk? Hur var det konstruerat? Fanns det rum med olika funktioner?  En bit ifrån gården finns ett område med härdar. Vad har dessa använts till?  Och i närheten finns också en stensättning. Stensättningar är ofta gravar som innehåller kremerade ben efter människor och ibland djur. Det finns även många stensättningar som inte innehåller ben och som kanske haft en annan betydelse än som gravplats. Finns det spår av begravningar i stensättningen? Om inte, finns det spår av att den har haft någon annan funktion, kanske som religiös plats där olika rituella handlingar utförts?

Kontakt

Marita Sjölin, arkeolog
010-480 81 57

Dela sidan på