Johan Anund rensar vid förundersökningen av gjutanläggningen. Notera den uppstickande koncentrationen av tegelkross i förgrunden, som antagligen är rester av smältugnen som hasat ner i gropen.Johan Anund rensar vid förundersökningen av gjutanläggningen. Notera den uppstickande koncentrationen av tegelkross i förgrunden, som antagligen är rester av smältugnen som hasat ner i gropen. Foto: John Hamilton (CC BY)

Botkyrka

Nu startar vi två mycket spännande undersökningar vid Botkyrka kyrka i Södermanland. Strax öster om bogårdmuren kommer en klockgjutningsplats att undersökas under ett par veckors tid. Det är sannolikt frågan om kyrkans mellanklocka. Denna har gjutits om två gånger efter den första gjutningen.

Förundersökningen av platsen ger oss en fingervisning om att gjutningen skett under första hälften av 1600-talet. Klockan har donerats av släkten Oliveblad. I kyrkan räkenskaper omnämns att släktens vapen har smyckat klockan. Det blir en utmaning att hitta gjutformsfragment med en olivkvist på.

Söder om samma bogårdsmur sker parallellt en undersökning av två källare som vi fann vid förundersökningen. En av frågorna handlar om byggnadens relation till nuvarande bogårdsmur som är omlagd på 1790-talet. Fyndmaterialet så här långt är mycket varierat och spännande. Totalt har 100–150 mynt hittats i detta område. Dateringarna sträcker sig över en period från 1400-tal och framåt. Äldre rödgods och stengods från 1200–1300-tal hör till andra medeltida fynd. Annars dominerar 1600-talet (som det brukar) i övrigt material. En stor mängd knappar, smycken, möbeldetaljer återfanns i anslutning till de bägge källarna. Tre öl- eller vinkranar med den klassiska tuppen kan möjligen knytas till den ena källaren – kanske ett härbärge eller gästgiveri?

Principrekonstruktion av senmedeltida/tidigmodern klockgjutningsanläggning, med en smältugn av tegel ovan mark till höger och själva gjutgropen till vänster. Så här tror vi att anläggningen som vi ska undersöka i Botkyrka kan ha sett ut när den var i bruk. Det som bevarats är själva gjutgropen. Smältugnen är sedan länge försvunnen. Principrekonstruktion av senmedeltida/tidigmodern klockgjutningsanläggning, med en smältugn av tegel ovan mark till höger och själva gjutgropen till vänster. Så här tror vi att anläggningen som vi ska undersöka i Botkyrka kan ha sett ut när den var i bruk. Det som bevarats är själva gjutgropen. Smältugnen är sedan länge försvunnen. Foto: Johan Anund (CC BY)

Tvärvetenskaplig inriktning

Undersökningen är tydligt tvärvetenskaplig upplagd trots den relativt ringa arkeologiska insatsen. Alla källkategorier som kyrkan, arkiv, konceptkartor, makrofossil, metallurgi, byggnadshistoria och arkeologi, kommer att direkt ingå i den stratigrafiska analysen. Målsättningen är att även ett litet projekt kan bedrivas som totalarkeologi (ni som kan fotboll förstår…).

Mellanklockan i Botkyrka kyrktorn. Den spräcktes första gången redan år 1844 och har gjutits om två gånger sedan dess. Kan det vara den här klockan som ursprungligen gjöts i den anläggning som nu ska undersökas?Mellanklockan i Botkyrka kyrktorn. Den spräcktes första gången redan år 1844 och har gjutits om två gånger sedan dess. Kan det vara den här klockan som ursprungligen gjöts i den anläggning som nu ska undersökas?Foto: John Hamilton (CC BY)

Foto över grunden till en källare som är överlagrad av bogårdsmuren. Foto över grunden till en källare som är överlagrad av bogårdsmuren. Foto: John Hamilton (CC BY)

De tre öl/vinkranarna hittades i  källarens fyllnadsmassor. De tre öl/vinkranarna hittades i källarens fyllnadsmassor. Foto: John Hamilton (CC BY)

 

Dela sidan på