I kyrkogårdsmuren bakom kyrkan i Stavby i Uppland finns en timmerbygd bod. Muren ansluter till byggnadens båda gavlar och alldeles intill, till höger, har tidigare funnits en stiglucka. Ungefär så här kan det tidigare ha sett ut också i Botkyrka.I kyrkogårdsmuren bakom kyrkan i Stavby i Uppland finns en timmerbygd bod. Muren ansluter till byggnadens båda gavlar och alldeles intill, till höger, har tidigare funnits en stiglucka. Ungefär så här kan det tidigare ha sett ut också i Botkyrka. Foto: John Hamilton (CC BY)

Resultat kyrkbyn

Drygt halvvägs in i rapportarbetet och tillhörande analyser vill vi gärna redan nu komma ut med uppdaterade delresultat och aktuella tolkningar av materialet från undersökningen av Botkyrka kyrkby. Från början var inriktningen på undersökningen att vi skulle undersöka en gårdstomt, vars läge intill kyrkogårdsmuren var känt genom äldre kartor. Vartefter fältarbetet fortgick stod det alltmer klart att det här också fanns lämningar efter en helt annan, tidigare okänd verksamhet med medeltida anor och med anknytning till kyrkohistorien.

Stigluckan och kyrkbyns bebyggelse

Kyrkomiljöer är särskilt intressanta att arbeta med eftersom de ofta finns inbegripna i ett rikt skriftligt källmaterial från äldre tider, med omnämnanden och kommenterarer att tolka och förhålla sig till. Det gäller inte minst i Botkyrka, där de nyvunna arkeologiska resultaten både kompletterar och fördjupar tidigare kunskaper.

Utsnitt ur karta från 1698. Det här är den enda avbildningen som finns av stigluckorna vid Botkyrka. En tredje stiglucka i öster var redan riven och igensatt vid denna kartering. Vi har undersökt grunden till stigluckan i söder, som stack ut från den nuvarande muren, ungefär en meter under marknivån (jämför även foto av stigluckans grundstenar på föregående resultatsida). Klockgjutningsgropen (se föregående resultatsida) låg utanför den östra muren. Källa: Lantmäteriet, 01-BOT-6 arealavmätning.Utsnitt ur karta från 1698. Det här är den enda avbildningen som finns av stigluckorna vid Botkyrka. En tredje stiglucka i öster var redan riven och igensatt vid denna kartering. Vi har undersökt grunden till stigluckan i söder, som stack ut från den nuvarande muren, ungefär en meter under marknivån (jämför även foto av stigluckans grundstenar på föregående resultatsida). Klockgjutningsgropen (se föregående resultatsida) låg utanför den östra muren. Källa: Lantmäteriet, 01-BOT-6 arealavmätning.

Idag finns inte någon stiglucka bevarad i Botkyrka kyrkogårdsmur, men i kyrkans räkenskaper från 1600-talet finns tre sådana omtalade. (En stiglucka är en öppning i kyrkogårdsmuren som är försedd med en medeltida portal av sten.) De låg i olika väderstreck av bogårdsmuren och två av dem finns också markerade på en karta från 1698. Det var inget ovanligt att det under medeltiden fanns flera stigluckor som ledde in till kyrkogården från olika håll. Utanför stigluckan steg man av hästen och gjorde sig redo att kliva in genom porten, in till det vigda området som utgjordes av kyrkogården och kyrkobyggnaden.

Ett av tre runda beslag till en hästmundering, som påträffats utanför stigluckan. Vi har också hittat ett flertal knappar och spännen till klädedräkter. De flesta av dessa saker har antagligen tappats, då man varit uppklädd och gjort sig iordning för att besöka kyrkan eller inför hemfärden därifrån efter ett besök.Ett av tre runda beslag till en hästmundering, som påträffats utanför stigluckan. Vi har också hittat ett flertal knappar och spännen till klädedräkter. De flesta av dessa saker har antagligen tappats, då man varit uppklädd och gjort sig iordning för att besöka kyrkan eller inför hemfärden därifrån efter ett besök.Foto: John Hamilton (CC BY)

En mötesplats med utskänkning

Vår undersökning berörde området utanför en av de tre stigluckorna, och vi vågar nu påstå att det uppgrävda materialet avslöjar att portalen i det här fallet inte bara fungerade som en snabb passage på väg in till kyrkan. Det var istället en plats där man uppehöll sig, vårdade sin klädsel och utrustning och man kanske också behövde få i sig förtäring och dryck efter en lång och besvärlig resa för att besöka kyrkan. Mötesplatsen och utskänkningen utanför stigluckan i Botkyrka var särskilt viktig eftersom kyrkan var ett pilgrimsmål, dit också långväga besökare sökte sig för att delta i helgonkulten kring Sankt Botvid. Förmodligen har det funnits en timrad byggnad med förrådskällare i anslutning till stigluckan, där både utskänkning och härberge kunde erbjudas.

. En av två s.k. räknepenningar präglad i Nürnberg omkring år 1525. Den här typen benämns skeppsjetong och visar på ena sidan ett skepp med en flagga i aktern och på den andra sidan ett riksäpple. Dessa mynt användes för mer komplexa uträkningar på en bräda eller en räknebänk. De har inte använts vid köp över disk av enskilda varor utan antyder en verksamhet med behov av mer avancerad räkenskap. Det äldsta myntet från undersökningen påträffades i ett avsatt lager inne i stigluckan. Det är en brakteatpräglad penning utgiven under Magnus Eriksson (1319-1363). Totalt har ett hundratal mynt äldre än 1750 hittats inom området, varav de flesta i små valörer som antagligen varit avsedda för kollekten eller för inköp av mat och dryck vid intilliggande utskänkning.. En av två s.k. räknepenningar präglad i Nürnberg omkring år 1525. Den här typen benämns skeppsjetong och visar på ena sidan ett skepp med en flagga i aktern och på den andra sidan ett riksäpple. Dessa mynt användes för mer komplexa uträkningar på en bräda eller en räknebänk. De har inte använts vid köp över disk av enskilda varor utan antyder en verksamhet med behov av mer avancerad räkenskap. Det äldsta myntet från undersökningen påträffades i ett avsatt lager inne i stigluckan. Det är en brakteatpräglad penning utgiven under Magnus Eriksson (1319-1363). Totalt har ett hundratal mynt äldre än 1750 hittats inom området, varav de flesta i små valörer som antagligen varit avsedda för kollekten eller för inköp av mat och dryck vid intilliggande utskänkning. Foto: Sophie Nyström, ACTA konservering AB (CC BY)

Arkeologiska spår efter botvidskult

Särskilt det årliga firandet av Botvidsdagen den 28 juli, med processioner och dryckeslag, medförde att stora människoskaror behövde härbergeras. Vi vet att all form av helgonkult efter medeltiden förbjöds i samband med Gustav Vasas reformation, men att döma av det arkeologiska materialet, fortgick åtminstone utskänkningen utanför den södra stigluckan även under 1600-talet. Enligt vår tolkning kan botvidskulten för tillresande lekmän ha kanaliserats och organiserats av ett gille, som i så fall haft sin bas utanför den södra stigluckan. Efter reformationen fortgick alltjämt en folklig religiös verksamhet på denna plats, men då utan kyrkans och myndigheternas sanktion. Antagligen handlade det istället om ett tyst medgivande som, så vitt vi hittills kunnat se, inte lämnat några konkreta spår i skriftligt källmaterial.

Skärvor av ett par kannor, till vänster av äldre rödgods och till höger av stengods. De ger en fingervisning om att utskänkning var etablerad här redan under medeltiden. Jämför även tappkranarna, som finns omnämnda på föregående resultatsida och som stärker denna tolkning.  Den här typen av kannor brukade då användas till vinservering.Skärvor av ett par kannor, till vänster av äldre rödgods och till höger av stengods. De ger en fingervisning om att utskänkning var etablerad här redan under medeltiden. Jämför även tappkranarna, som finns omnämnda på föregående resultatsida och som stärker denna tolkning. Den här typen av kannor brukade då användas till vinservering.Foto: John Hamilton (CC BY)

Så här kan vinkannan av stengods från Botkyrka ha sett ut när den var hel. Bilden visar en kanna från Kalmar av samma formtyp som den vi fann i Botkyrka, ur Historiska museets samlingar. Inv nr 21144:363.Så här kan vinkannan av stengods från Botkyrka ha sett ut när den var hel. Bilden visar en kanna från Kalmar av samma formtyp som den vi fann i Botkyrka, ur Historiska museets samlingar. Inv nr 21144:363.Foto: Christer Åhlin, SHMM (CC BY)

. I kyrkogårdsmuren bakom kyrkan i Stavby i Uppland finns en timmerbygd bod. Muren ansluter till byggnadens båda gavlar och alldeles intill, till höger, har tidigare funnits en stiglucka. Ungefär så här kan det tidigare ha sett ut också i Botkyrka. I kyrkogårdsmuren bakom kyrkan i Stavby i Uppland finns en timmerbygd bod. Muren ansluter till byggnadens båda gavlar och alldeles intill, till höger, har tidigare funnits en stiglucka. Ungefär så här kan det tidigare ha sett ut också i Botkyrka. Foto: John Hamilton (CC BY)

Vi kan alltså konstatera att även om botvidskulten är vida omtalad i ett flertal samtida skrifter, har den arkeologiska undersökningen avslöjat nya sidor av hur den yttrat sig. En genomgång av de föremål som vi samlat in kommer bland annat att kunna säga något om vilka befolkningsgrupper som samlats här, hur man varit utrustad och vilken standard utskänkningen haft. Vi kommer även att studera i vilken mån verksamheten vid stigluckan haft varierad inriktning över tid, från 1300-talet och fram till 1600-talet.

Dela sidan på