Förhistoriska keramikskärvor.Förhistoriska keramikskärvor.Foto: Peter Zetterlund (CC BY)

Fiskebyboplatsen – bakgrund

Området mellan Fiskeby och Pryssgården i Norrköping är en av Östergötlands mest intensiva fornlämningsmiljöer. Spåren av ett stort antal gårdar från bronsålder och äldre järnålder dominerar bilden. Delar av området undersöktes av arkeologer i början av 1990-talet. Platsen betecknades då som hällristarnas hem eftersom den ansluter till några av landets mest omfattande hällristningslokaler: Himmelstalund, Ekenberg och Leonardsberg.

I närheten finns två större gravfält, Fiskebygravfälten, där människorna som bodde i de närbelägna gårdarna begravdes. Dessa undersöktes i mitten av 1900-talet och på en av platserna hittades drygt 500 gravlagda personer, varav 90 barn.

Norrköpingsområdet var tätbefolkat under bronsåldern. Det var även områdena kring Linköping och Alvastra. Under äldre järnålder verkar regionala maktcentra ha utkristalliserats i dessa områden. Människorna i Norrköpingstrakten levde framför allt på åkerbruk och boskapsskötsel.

Samhället var socialt skiktat. På de större gårdarna levde människor som tillhörde en samhällselit med stort inflytande över militära, rättsliga och religiösa frågor. Här fanns också jordlösa som utförde gårdens vardagssysslor. Till var och en av de stora gårdarna var också flera små gårdar knutna vilka stod i stark beroendeställning till de större enheterna. Det fanns också jordägande mellanskikt med varierande inflytande.

I de arkeologiska källmaterialen från Norrköping finns många föremål med ursprung från Östersjöområdet och norra Europa. Fynden visar ett samhälle med långväga kontaktnät.

Principskisser på de takbärande stolparnas placering från några av de bronsåldershus som undersöktes vid Pryssgården under det tidiga 1990-talet Principskisser på de takbärande stolparnas placering från några av de bronsåldershus som undersöktes vid Pryssgården under det tidiga 1990-talet.

Målet med de arkeologiska undersökningarna är att samla in och dokumentera de lämningar som påverkas av kommunens planerade exploateringar. Källmaterialen kommer att ligga till grund för bredare förståelser av Norrköpings förhistoria. Genom att knyta samman äldre resultat med nya forskningsanalyser får vi möjligheten att studera övergripande mönster och strukturer vad gäller den förhistoriska bebyggelsen i området och ställa dem i relation med vida geografiska och maktpolitiska sammanhang. Projektets bärande temaområden är:

  • Ett centralområde vid Motala ström
  • Lokal tradition och europeiska trender
  • Gårdsrummets utformning och arkitektur
  • Gårdens näringsfång och samhällets ekonomiska strategier
  • Individers liv och villkor

Tolkningsarbetet bygger på ett tvärvetenskapligt förhållningssätt och inkluderar metoder såsom osteologi, paleoekologi, isotopanalyser, arkeometallurgiska analyser, mikromorfologi och historiska kartanalyser.

 

Dela sidan på