Kalmar slott.Kalmar slott – 900 år av historia.Foto: Hanna Menander (CC BY)

Syfte och frågeställningar

Resultaten från undersökningen skall kunna knytas till och användas i fortsatt forskning, och kunna användas i kommunikation med såväl forskarsamhället som samhället i övrigt. Målgrupper för undersökningen ska vara Länsstyrelsen, Statens fastighetsverk, forskarsamhället och allmänhet. Den pedagogiska ambitionen är kopplad till undersökningens huvudfrågor.

Länsstyrelsen har i förfrågningsunderlaget angivit syfte, inriktning, ambitionsnivå samt målgrupper för den arkeologiska slutundersökningen. Denna ska skapa meningsfull kunskap av relevans för såväl myndigheter som forskning och allmänhet. Vidare ska undersökningen bidra till den långsiktiga regionala kunskapsuppbyggnaden.

Kunskapspotential

Kunskapspotentialen för en arkeologisk slutundersökning på Kalmar slott är hög ur såväl ett lokalt, platsspecifikt perspektiv, som ur regional, nationell och internationell synvinkel. Undersökningen kommer att skapa ny kunskap som bidrar till en större förståelse av Kalmar slott, ger väsentliga bidrag både till borgforskningen och pågående kunskapsuppbyggnad kring Kalmar stad. Ambitionsnivån för undersökningen, teoretiskt, metodiskt, tekniskt och för det planerade analysarbetet, är därför hög (jfr Riksantikvarieämbetets verkställighetsföreskrifter § 2 och handboken 3.3.4).

Tidigare undersökningar

Tidigare undersökningar har fram för allt fokuserat på Kalmar slott som militärt och representativt objekt. Genom att ta utgångspunkt i den föreslagna, och redan genomförda, undersökningar skapas synergieffekter som medverkar till att utveckla kunskapen om Kalmar slott i diakrona lokala, regionala och interregionala perspektiv. Genom att frågeställningarna inför den föreslagna undersökningen grundas i Landskaps- och aktör-nätverksperspektivet kan variationer och förändringar i relationerna mellan slottet och omgivningen, satt i relation till vidare historiska, sociala och ekonomiska kontexter belysas på nytt sätt.

I Länsstyrelsens förfrågningsunderlag anges att den föreslagna undersökningen ska fokusera på att ge kunskap om åldern på den byggnad som hittills tolkats som en av slottets äldsta byggnader. Vidare är det av stort vetenskapligt värde att närmare studera det understa lagret, då det kan ge värdefull kunskap om slottets äldsta historia. De grundmurar som på grund av tillbyggnaden måste tas bort skall dokumenteras. Detta gäller även de lämningarna utanför den nya byggnadens källare som ska sparas. I uppdraget ingår även murverksdokumentation i de delar där håltagning i tegelvalv samt yttervägg blir aktuella.

Vidare förslår Länsstyrelsen att det pedagogiska programmet ska utgå från ”den undersökta lämningens berättelse”; huruvida lämningarna utgör spår efter slottets äldsta byggnader, vad de äldsta kulturlagren på platsen säger om slottets äldsta historia och om eventuella aktiviteter före uppförandet av slottet. Vidare skall om- och tillbyggnaderna sättas in i ett historiskt förändringsperspektiv.

Frågeställningar

De grundläggande problemområdena utgörs sammanfattningsvis av behovet av ökad kunskap om:

  • Eventuella aktiviteter på platsen före slottets uppförande, något som även är av väsentlig betydelse för förståelsen av såväl mekanismerna bakom staden Kalmars grundläggning som slottets lokalisering.
  • Slottet/kastalens tidigaste skede, verksamheter, funktioner och relationer.
  • Närmare tidfästning av till- och ombyggnader inom det aktuella området och deras relationer till vidare historiska sammanhang.

Den förslagna undersökningen ska skapa ett nyanserat arkeologiskt, byggnadsarkeologiskt samt paleoekologiskt källmaterial som grund för att diskutera de övergripande frågeställningarna kring Kalmar slott och dess relationer i ett längre tidsperspektiv.

Dessa frågeställningar har brutits ned till delar som är möjliga att besvara utifrån en arkeologisk undersökning av den specifika platsen. De rör:

A – datering
B – rumsliga dispositioner
C – relationer mellan slottet, staden och regionen
D – relationer i en överregional kontext

Frågeställningarna A är kopplade till dagens möjligheter att nyansera och kanske revidera tidigare dateringar, vilka bygger på Martin Olssons forskning.

Frågeställningarna B och C är förankrade i aktör-nätverksperspektivet medan D utgår från ett landskapsperspektiv satt i ett historiskt förändringsperspektiv.

Dela sidan på