En arkeolog med ett inmätningsverktyg under en drönare.Vi använde en drönare för att få riktigt snygga översiktsbilder av platsen.Foto: Gisela Ängeby (CC BY)

Vinberg, hus från bronsålder och järnålder

Under sex veckor har Arkeologerna undersökt en yta längs motorvägen strax utanför Falkenberg, i närheten av Vinbergs kyrkby. Här i det öppna, något vindpinade åkerlandskapet skall det göras plats för industritomter. Därför har vi under juni och juli gjort en arkeologisk undersökning av platsen.

Det som en gång i tiden var Blackebergs gårdstomt ligger nu svåråtkomligt till, med Nettos stora lager som närmaste granne. I förhistorisk tid sjöd det dock av liv här, att döma av de många hus vi hittat spår av.

En arkeolog med ett inmätningsverktyg på en utgrävningsyta.Jessica Andersson etablerar totalstationen inför dagens mätningar.Foto: Gisela Ängeby (CC BY)

På tre delytor har vi hittat spår efter sammanlagt 14 hus, de flesta från yngre bronsålder och äldre järnålder. De flesta är treskeppiga långhus, det vill säga hus vars tak har burits inte bara av väggarna utan också av två rader stolpar inuti huset. Dessutom har vi hittat rester av runda hus, fyrstolpshus och grophus. De senare är olika typer av små byggnader, i vilka man ägnat sig åt hantverk, eller kanske samlats kring olika ritualer som hört det förhistoriska livet till.

En arkeolog med ett ritbräde på en utgrävningsyta.Anders Kjellin gör en profilritning av ett stolphål i ett av de små runda husen.Foto: Gisela Ängeby (CC BY)

Fyndmaterialet var främst keramik. Bland annat hittade vi skärvor i botten av ett av de små runda husen. Och i ett av grophusen, som vi tror stammar från yngre bronsålder, hittade vi flera pyttesmå krukor samt en stor mängd snäckskal. Vad kan det ha använts till? Det vet vi än så länge inte.

En arkeolog står framåtlutad och rensar fram ett grophus med en skärslev.Lina Håkansdotter gräver ut grophuset, som visade sig innehålla både miniatyrkärl och snäckskal.Foto: Gisela Ängeby (CC BY)

Som så ofta på förhistoriska boplatser hittade vi flinta, framför allt spån från sen bondestenålder. Flera av flintfynden gjordes i närheten av ett tvåskeppigt hus, det vill säga en typ av hus vars tak bärs upp av bara en rad stolpar. Sådana hus är typiska för bland annat bondestenålder.

Inom ett av de längre husen på yta 3/4 låg två stora, rektangulära härdar med flera kraftigt förkolnade stockar i botten och sidorna. Från en av stockarna har vi redan en kol 14-datering till romersk järnålder. De stora härdarna ligger så perfekt placerade inuti huset att de måste vara samtida. Det verkar alltså som att man haft två stora eldar i byggnaden, och vi kan ana att de måste ha avgett en enorm värme. Vad kan man ha använt elden till? Matlagning, eller något annat?

I ett mindre, rektangulärt hus låg en stor, avlång kokgrop mellan bockparen. Den har förmodligen använts till matlagning.

Mängder av spridda stolphål, gropar och härdar förekom på alla ytor – det hör till vanligheterna när man banar av stora ytor där det legat förhistoriska boplatser.

En arkeolog sitter på knä vid ett stolphål omgiven av verktyg och en skottkärra.Hanna Gudmundsdottir snittar ett stolphål på en av delytorna.Foto: Gisela Ängeby (CC BY)

Vi hittade dessutom en del tegel och porslin från den närliggande gården Blackeberg. Förmodligen har ett hus från historisk tid rasat ihop i takt med att gården övergavs. Gården är belagd i skriftliga källor så tidigt som 1569, och faktiskt har vi med hjälp av metalldetektor gjort fynd av mynt från 1500-talet.

Nu när utgrävningen är avslutad träder bilden fram av en eller flera gårdsmiljöer, där människor bott och brukat jorden under mycket lång tid.

Kontakt

Gisela Ängeby, projektledare

Dela sidan på