Arkeologer i samtal över stenar.Arkeologer i samtal över stenar.Foto: Jennifer Nilsen (CC BY)

Ett kulthus

Inom den del av fornlämningen som enbart bestod av boplatslämningar avtecknade sig, bland ett sammelsurium av stolphål, grundplanen till ett kulthus utomordentligt tydligt.

Kulthuset var byggt efter tätt satta väggstolpar i en nästan kvadratisk form, åtta gånger tio meter stort och med två mycket stora och välskodda stolphål som burit upp taket. Dessa stolphål stod i exakt symmetri i förhållande till husets väggar. Med all säkerhet hör kulthuset samman med gravfältet. Kulthuset korsades av de takbärande stolparna efter en byggnad som förmodligen bör vara yngre.

Kulthusets kraftiga stolphål grävs ut.Fredrik Strandmark gräver ut kulthusets kraftiga stolphål.Foto: Caj Carlstein (CC BY)

Kol 14-dateringar från den arkeologiska förundersökningen visar att det funnits bebyggelse inom området under romersk järnålder; och vid slutundersökningen hittades keramik från den perioden. Då dokumenterades även en mängd stolphål som tyder på en intensivt och under flera perioder brukad boplats.

En av boplatsens härdar under utgrävning.En av boplatsens härdar under utgrävning av Christine Anderzén och Jennifer Nilsen. Härden var rektangulär och med hela kolade trästycken i botten.Foto: Gisela Ängeby (CC BY)

Förutom frågor knutna till gravfältets tillblivelse, bruk och återbruk som i grunden handlar om människans sätt att förhålla sig till världens ordning och tillvarons olika delar, så hoppas vi i arbetet med de framgrävda lämningarna och utifrån olika naturvetenskapliga analysers resultat även kunna besvara frågor kring boplatsens vardagliga liv. Men en absolut kärnfråga är kulthusets roll i förhållande till gravplatsen och vad som händer efter gravplatsens övergivande; är det då som också kulthusets betydelse förseglas genom att på platsen för detta bygga en profan byggnad?

Dela sidan på