Den 1 500 år gamla fornborgen Broborg i Knivsta ruvar på en hemlighet. Muren täcks av ett märkligt slags glas och nu ska arkeologer och forskare i ett stort internationellt samarbete ta reda på hur muren kunde förglasas och varför.

Den förglasade fornborgen Broborg, ligger tio kilometer nordost om Knivsta i Uppland och var i bruk under yngre järnålder cirka 500-talet e Kr. Järnåldern var en orolig tid med stora folkvandringar och grupper som stred om rikedom och makt. Broborg är 95 x 85 meter stor och försedd med en ringmur, försvarsvallar och två ingångar. Kulturlager med forntida sopor, kol, djurben, keramikskärvor och en pärla har hittats innanför murarna vid mindre utgrävningar av borgen vilket tyder på människor bodde här i omgångar för 1 500 år sedan.

Syftet med utgrävningen är att försöka bringa klarhet i mysteriet med den gåtfulla storskaliga förglasningen av muren; hur och när den tillkommit och i vilket syfte. Att studera hur fornborgsglaset förändrats under ca 1 500 år kan också ge ledtrådar när det gäller beständighet för kärnavfallsglas under långa tider. Kärnavfallsglas tillverkas genom att vått kärnavfall smälts tillsammans med glasbildande ämnen till en homogen glaskropp.

Projektet är ett samarbete mellan Arkeologerna, Luleå Tekniska Universitet/Tekedo AB, National Institute of Standards and Technology, Pacific Northwest National Laboratory, Smithsonian Institution, United States Department of Energy och Washington State University.

Intresserade är välkomna att besöka utgrävningen, som beräknas pågår mellan 4-11 oktober 2017.

Om Broborgs glas

Fornborgar användes främst som försvarsanläggningar, men det fyllde också andra syften. Användningen av Broborg hänger antagligen samman med att borgen övervakar såväl en forntida vattenled till det inre av Uppland, som en forntida väg med tillhörande vadställe. Nästan hela den nuvarande murens omkrets har en förglasad överdel. Den består av stenmaterial som upphettats till att delvis smälta. När temperaturen sjönk stelnade denna smälta och bildade då ett slags glas. Ovanpå denna mur fanns det troligen ytterligare en mur bestående av stenar som hölls samman av stockar, som kan ha varit timrade. Det finns inga tecken på att några stenar skulle ha hållits samman
med något slags murbruk.

Förglasat stenmaterial förekommer i många fornborgar i Europa, men Broborg är unikt vad gäller  förglasningens omfattning och därmed den höga mekaniska hållfastheten. Kanske är förglasningen avsiktlig och därmed en del av borgens konstruktion.

Om förglasat kärnavfall

Avfall från kärntekniska anläggningar kräver ofta stabilisering och immobilisering innan de kan slutdeponeras. En attraktiv metod för behandling av kärnavfall är förglasning, att man blandar avfallet med glasbildande ämnen, varefter det hela smälts samman till ett homogent glas. Sådant glas kan vara mycket beständigt i slutförvarsmiljö.

Det kan dock vara svårt att visa detta baserat enbart på teoretiska analyser samt laboratorieexperiment som pågår under bara några år. Här kan fornborgsglas utgöra ett värdefullt och unikt jämförelsematerial.
Glaset i Broborg har funnits i sin miljö i omkring 1 500 år.