Det finns en långsmal åker mellan södra stambanan och E4:an norr om Motala ström i Norrköping som är högintressant. Under bronsålder och äldre järnålder – för mellan 3800 och 1500 år sedan – levde hällristarna där.

En bronsåldersgård, illustration Staffan Hyll.

Nu planerar Norrköpings kommun att åter använda platsen mellan Fiskeby och Pryssgården, bland annat för en avfart från E4:an och ett bostadsområde. Inför exploateringen undersöker Arkeologerna platsen med målet att förstå landskap och livsvillkor i det förflutna. Bland annat har gårdar, bostäder och föremål från bronsålder och järnålder hittats.
Ett stenkast bort ligger hällristningslokalen Himmelstalund, var detta kanske detta de gåtfulla hällristarnas hem?


Tättbefolkat på bronsåldern

Området mellan industriområdet Fiskeby och Pryssgården är en av Östergötlands mest intensiva fornlämningsmiljöer. Här finns spår av ett stort antal gårdar från bronsålder och äldre järnålder. 

Ett stenfundament till ett grophus undersöks.
Foto: Arkeologerna (CC-BY)

När E4:an byggdes i början av 1990-talet undersöktes delar av platsen av arkeologer och då hittades rester av cirka 100 hus. Det betecknades då som hällristarnas hem eftersom den ligger nära några av landets största hällristningslokaler: Himmelstalund, Ekenberg och Leonardsberg.

I närheten finns två större gravfält, Fiskebygravfälten, där människorna som bodde i de närbelägna gårdarna begravdes. När arkeologerna undersökte området på 90-talet hittades drygt 500 gravlagda personer, varav 90 personer var barn.

Norrköpingsområdet var tättbefolkat under bronsåldern, liksom områdena kring Linköping och Alvastra. Under äldre järnålder verkar regionala maktcentra ha bildats. Människorna var framför allt jordbrukare och boskapsskötare, men under sen bronsålder och tidig järnålder uppstod en sorts ”elit” i samhället som styrde. Praktföremål som hittats pekar på långväga kontakter och handel med övriga Europa.


Pryssgården

Under 2018 fortsätter de arkeologiska undersökningarna i anslutning till Pryssgården i Östra Eneby.

Pinnar markerar var stolparna till huset stod. Från Fiskeby.

De arkeologiska undersökningarna fortsatte under hösten 2017 i Pryssgården, som bara ligger ett stenkast från Fiskeby. Under två månader genomfördes en förundersökning av ett område mellan järnväg och E4:an, omedelbart söder om Finspångsvägen. Platsen ligger alldeles intill det stora område som undersöktes på 1990-talet inför E4:an.

Inom Pryssgårdsparken kunde fyra områden med boplatslämningar identifieras, det handlar om bland annat stolphål och härdar som kan visa på större gårdar. De dateras från yngre bronsålder fram till romersk järnålder, alltså 0-400 e Kr. Vi hittade keramik och malstenar men det fanns även tecken på att man ägnat sig åt metallhantverk på platsen.

Under våren 2018 börjar vår förundersökning på den övergivna prästgårdstomten i Östra Eneby utanför Norrköping. Området ligger ett stenkast från kyrkan, som har anor åtminstone tillbaka till 1100-talet.

Följ gärna våra resultat på bloggen här intill.

Undersökningen i Fiskeby

Våren 2017 undersökte vi lämningarna efter gårdar och hus i Fiskeby. Resultaten bekräftar bilden av området som tättbefolkat under brons- och järnålder. Nu fortsätter arbetet inomhus, i det närmaste med att olika fynd, kol- och jordprover skickas för naturvetenskapliga analyser.


Frågeställningar

Vi arbetar tvärvetenskapligt och källmaterialet kommer att ligga till grund för en bredare förståelser av Norrköpings förhistoria.

Svärdsknapp av brons från 550-talet e Kr.

Genom att knyta samman äldre resultat med nya forskningsanalyser får vi möjligheten att studera övergripande mönster och strukturer vad gäller förhistorisk bebyggelse i området och ställa dem i relation till geografiska och maktpolitiska sammanhang.

Projektets temaområden är:

  • Ett centralområde vid Motala ström
  • Lokal tradition och europeiska trender
  • Gårdsrummets utformning och arkitektur
  • Gårdens näringsfång och samhällets ekonomiska strategier
  • Individers liv och villkor

Tolkningsarbetet inkluderar metoder såsom osteologi, paleoekologi, isotopanalyser, arkeometallurgiska analyser, mikromorfologi och historiska kartanalyser.