Kopparmalm hjälpte till att bygga upp Sverige som stormakt under 1600-talet men de som arbetade inom industrin slet hårt. I Falun finns stora högar av slagg kvar och kanske döljer spåren efter människorna kvar bland slaggen. I augusti 2018 undersöktes ett område norr om Rostbacken. 

Gruvan sedd ovanifrån

Sverige var världsledande inom kopparproduktion under 1600-talet och spåren efter denna industri är fortfarande tydliga i Falun. Brytningen av kopparmalmen började troligen på 1000-talet och fortsatte ända in på 1900-talet. Arkeologerna förundersöker nu ett stort område norr om Rostbacken, i korsningen E16/Nybrogatan. Området fick sitt namn på 1800-talet och här är en rad med kallrostar ännu synliga i den så kallade ”slaggvarpen”, högen med slaggrester efter produktion av koppar. Förundersökningsområdet är en del av fornlämning 109:1 som omfattar lämningarna efter Falu gruva. Det ligger norr om ett stort slaggvarp som är det största sammanhängande och bevarade området med slagg efter kopparhanteringen i Falun.

Vi ska ta reda på vilka lämningar som finns inom området och vilken datering de har. Vi förväntar oss främst att finna spår efter kopparhanteringen och människorna som arbetade med den, men spår efter bebyggelse och odlingar kan också finnas.

Öde landskap

Kopparmalmen från gruvan var en rikedom som hjälpte till att bygga upp Sverige som stormakt och utgjorde en viktig exportvara. Men de som arbetade inom industrin slet ofta hårt. Samtida vittnesskildringar beskriver ett öde landskap där träd höggs ner för att tillhandahålla bränsle till ugnarna och svavelröken låg tung över området. Under första delen av 1600-talet försökte man koncentrera arbetet med rostningen till gruvans område. Tidigare var rostarna utspridda i landskapet vid hyttorna.

Avancerade utvinningsmetoder

Hela arbetet med att få fram färdig råkoppar från ett stycke malm tog många månader. Kopparmalmen från Falun har ett komplext innehåll och krävde avancerade utvinningsmetoder. För att utvinna koppar ur malmen i den tidiga kopparframställningen, utfördes fem så kallade processled; kallrostning, sulubruk, vändrostning, råkopparsmältning och garning. Syftet med det första momentet i malmförädlingen när malmen tagits upp ur gruvan, den så kallade kallrostningen, var att driva bort svavel och arsenik. I denna process förvandlades även järnsulfid till järnoxid. Vi förväntar oss främst att hitta lämningar efter detta första steg i kopparproduktionen.

Rostbacken