En myntskatt från Hagby kyrka

I en liten grop, ungefär två decimeter djup, hade fler än 100 mynt gömts undan. Gropen var grävd i golvet i rundhusets norra del och förmodligen har mynten legat i en pung. Troligen hamnade den där under orostider.

Johan Stenvall visar upp en del av mynten från myntskatten i Hagby rundkyrka.Johan Stenvall visar upp en del av mynten från myntskatten i Hagby rundkyrka.Foto: Rikard Hedvall (CC BY)

Vid den arkeologiska undersökningen i kyrkan på 1960-talet påträffades 1000 mynt och nu har ytterligare knappt 200 hittats. Det gör Hagby till en av de rikligaste fyndplatserna bland kyrkorna i landet. Numismatikern Kenneth Jonsson har gjort en första besiktning av mynten i myntskatten och kan berätta följande:

Skatten består av 124 mynt, alla med valören 1 penning och ensidigt präglade (s.k. brakteater). Några mynt är så korroderade att de kan bestämmas i detalj först efter konservering. Den kronologiska sammansättning är mycket märklig med ca 20 mynt från Magnus Ladulås 1275–1290, varav 18 är präglade i Kalmar (bokstaven E som motiv) efter götaländsk mynträkning och 1 är präglad efter svealändsk mynträkning, sannolikt i Västerås (bokstaven M). Eventuellt finns också något exemplar präglat i Uppsala.

Penningar från myntskatten. Värdet på myntskatten kan uppskattningsvis sägas motsvara 3.000-5.000 kronor även om det är svårt att jämföra priser på olika varor och tjänster.Penningar från myntskatten. Värdet på myntskatten kan uppskattningsvis sägas motsvara 3000–5000 kronor även om det är svårt att jämföra priser på olika varor och tjänster.Foto: Rikard Hedvall (CC BY)

Resterande mynt (drygt 100 exemplar präglade efter en gemensam mynträkning) är präglade efter ca 1361/63 i Stockholm (krönt huvud), Kalmar (bokstaven E), Lödöse (bokstaven L) och Söderköping (bokstaven S) samt bokstaven H (osäker myntort och sannolikt syftande på Magnus son Håkan). Stockholm är bäst representerat följt av Söderköping, Kalmar och Lödöse. Det pekar snarast på att dessa mynt inte har samlats ihop i Kalmartrakten. Det finns en möjlighet att skatten har gömts undan i samband med tronstriderna mellan Magnus Eriksson och Albrekt av Mecklenburg i början av 1360-talet. Det återstår emellertid att förklara hur mynten från Magnus Ladulås (med en kraftig lokal koppling till Kalmar) har kommit att hamna tillsammans med närmare 100 år yngre mynt.

Kontakt

Rikard Hedvall, arkeolog

Dela sidan på