Sommaren 2018 undersöks Gamla Uppsala prästgård. Nära platsen har man tidigare hittat unika båtgravar och kanske finns det fler gravar under marken. Hur långt tillbaka i tiden går spåren efter människorna och finns det föregångare till den gamla prästgården?

Gamla Uppsala prästgård

Gamla Uppsala prästgård som det ser ut idag. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Svenska kyrkan ska göra en tillbyggnad till Gamla Uppsala prästgård och därför förundersöks området i början av juli av Arkeologerna.

Platsen var under yngre järnålder (cirka 550–1050 e Kr) och historisk tid en del av kungsgården i Gamla Uppsala. Det var en plats där makten samlades och som har gett rika och spännande fynd vid de arkeologiska undersökningarna. Den gamla prästgården där dåtidens präster bodde med sina familjer är välkänd och finns med på kartor från 1700-1800-tal.

Georadar

Fanns det historiska föregångare till prästgården i form av äldre byggnader kanske redan på medeltiden och hur långt tillbaka i tiden kan man följa arrendatorbostaden som revs ner under 1900-talet? Tidigare har man hittat stolphål och lösfynd från järnålder, liksom en källarbyggnad och gropar från medeltid i närheten. När undersökningar gjorts av området med georadar har vi kunnat se märkliga fyrkantiga och runda formationer under marken, men det är oklart vad dessa är.

Finns det lämningar av gårdar från järnålder och medeltid på samma plats till exempel grophus? Kanske kan det till och med ha legat en förkristen kultplats där prästgården nu ligger, det är något arkeologerna ska undersöka.

Fascinerande båtgravar

Inom Kungsgårdsområdet fanns det under yngre järnålder flera gravfält. Förutom Högåsen med de tre kungshögarna samt känner man till båtgravar som idag är skadade eller överplöjda. 1973 påträffades fyra båtgravar, en hästgrav och fem brandgravar. I en av gravarna hade en äldre kvinna begravts i en fem meter lång båt. Fragment av hennes dräkt visar att hon bar sidenkläder från Kina. Hon hade ett intressant hänge på sig, som föreställer en kvinna med mjödhorn. Denna figur har tolkats som fruktbarhetsgudinnan Freja. Men ytterst få av gravarna är undersökta.

En fråga som arkeologerna hoppas få svar på är om det finns gravar även under prästgården och vad jorden egentligen gömmer på för hemligheter.

Läs mer om georadarundersökningen av området