En stor medeltid begravningsplats med 175 skelett undersöktes vid Frösthults kyrka utanför Enköping. I närheten låg en nästan samtida offerplats från 900-talet där hundratals föremål som skäror, pilspetsar, vapen och sköldar offrats till guden Frö.

Här gräver Arkeologerna fram resterna av en människa som begravdes under medeltiden. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Det var i samband med att väg 70 mellan Enköping och Simtuna ska byggas om som två områden undersöktes i de närbelägna åkrarna nedanför Frösthults kyrka. Och Arkeologerna fick sig en ordentlig överraskning. På båda sidor om vägen dök ett stort antal skelettgravar upp. Sammanlagt har 175 gravar som dateras till 1100-1300-tal hittats, men en del av gravarna kan härröra ända från 900-talet, då Sverige kristnades. En arkeologisk sensation.

Det är kvarlevor från både män, kvinnor och barn som gravlagts och troligen har det stått ett litet kapell på platsen innan kyrkan byggdes. De är välbevarade eftersom leran troligen haft en konserverande effekt. Analyser kan berätta mycket om hur de forntida människorna levde, vilka sjukdomar de led av och om  människorna kom från trakten. Platsen är endast delundersökt och merparten av begravningarna ligger kvar i jorden.

Offrade till Frö?

Alldeles i närheten har Arkeologerna även hittat flera hundra föremål på en offerplats från 900-talet. I jordlagret låg bland annat delar av svärd, sköldar, pilspetsar, spjutspetsar, skäror och amulettringar och de hade placerats ovanpå en stenpackning, en sorts stenläggning/fundament. En del av föremålen var väldigt små, miniatyrpilspetsar.

En pilspets har offrats till gudarna. Troligen till guden Frö. Foto: Arkeologerna

Troligen har människorna lagt dit dem som offer till gudarna, kanske till guden Frö med tanke på platsens namn.

Den hedniska offerplatsen och den kristna kyrkogården kan ha funnits ungefär samtidigt, under en period då det var tvära kast mellan den nya och gamla religionen. Det gör området särskilt spännande.

Stolphus från järnåldern

På ett tredje område, invid Simtuna, hittades rester från ca 15 långhus från 800 f Kr – ca 1000 e Kr samt ett 20-tal gravar från 700-talet e Kr. Sammantaget tyder undersökningen på att platsen varit viktig för människorna under lång tid, kanske till och med en centralplats.