Vad döljer sig under Göteborgs gator? Vilka historiska hemligheter kan dyka upp i ljuset? Nu planeras flera stora arkeologiska undersökningar i Sveriges andra största stad i samband med en ny tunnel, Västlänken. 

Samarbete när det är som bäst. Tre av projektdeltagarna, från tre olika institutioner, följer schaktningsarbetena vid Residenset. Foto: Arkeologerna

Det byggs för fullt i Göteborg. Flera stora infrastruktursatsningar är på gång i staden. Framför allt handlar det om en ny bro över Göta Älv – Hisingsbron – och en järnvägstunnel med nya stationer under staden, Västlänken. I samband med dessa arbeten gör Arkeologerna tillsammans med Göteborgs stadsmuseum arkeologiska undersökningar. Bygget av Västlänken påbörjades 2018 och 2026 ska de första tågen rulla under staden.

Kulturmiljön har hög prioritet i byggprojektet och när Västlänken byggs ska de arkeologiska lämningarna i möjligaste mån ligga kvar oskadda. Men allt kan inte sparas och arkeologiska undersökningar kommer att behövas på flera platser. Vi kommer att följa schaktningsarbetena och dokumentera lämningar vartefter och vid behov göra större undersökningar. Här berättar vi mer om de olika arkeologiska insatserna.

Göteborg, en bakgrund

Göteborg grundlades 1621 som den framväxande militärstaten Sveriges starkaste fäste mot väster. I den nya staden förenades funktioner som tidigare varit spridda på flera platser kring Göta älvs mynning – hamn, stadsbebyggelse och framför allt en stark befästning. Den äldre staden Nya Lödöse, som låg ett par kilometer åt nordost, lades ned och många av borgarna där flyttade in till den nya staden. En del av Nya Lödöse undersöktes arkeologiskt mellan 2013 och 2017, en av många intressanta uppgifter vi har framför oss är att jämföra de båda städerna.

Gator och kvarter i den nya staden lades ut i ett strikt geometriskt mönster med räta vinklar. Genom staden löpte Stora Hamnkanalen, som dränerade det ganska fuktiga området och fungerade som hamn. Ytterligare kanaler löpte i nord-sydlig riktning. Två hamnbommar, Stora och Lilla bommen, stängde av inloppen till staden när så behövdes. Invid Stora bommen fanns en hamnbassäng, masthamnen, där mastvirke förvarades.

Utöver att flera av kanalerna har fyllts igen och blivit gator, så är stadsplanen i stora delar densamma som vid stadens grundande. Vi kan fortfarande gå på de gator som planerades och byggdes på 1620-talet.

Kring staden löpte en befästning med murar och jordvallar och en vallgrav. Den byggdes om och till och anpassades efter nya förutsättningar och militära tekniker vartefter, men blev så småningom överflödig. I början av 1800-talet revs det mesta av fästningen ner till marknivå och stora delar av det gamla fästningsområdet blev så småningom park. Under mark finns på många ställen rustbäddar och grundmurar kvar och de är än idag viktiga för förstärkning av nyare byggnader.

En del av befästningen var de båda skansarna Lejonet och Kronan, som båda finns kvar idag. Skansen Lejonet undersöktes delvis 2017–18, eftersom en järnvägstunnel ska dras genom berget där skansen är byggd och lämningarna efter en äldre fästning, Gullbergs fäste, dokumenterades. Läs mer om uppdraget här

En film om 1600-talets Göteborg kan du se här https://www.youtube.com/watch?v=xdzOGq4qijM

Vad ska vi undersöka?

Resterna efter en rad konstruktioner av diverse slag: kanalmurar, brofundament, rustbäddar och delar av befästningen kommer att beröras av schakten. Utöver själva byggnadsresterna hoppas vi hitta spår av verksamheter från byggtiden. Utmed stadens front mot Göta älv finns det rester av sänkverk och pålspärrar, konstruktioner som skulle försvåra för fientliga fartyg att komma nära staden.

På flera platser kommer vi att undersöka gammal sjöbotten. Här kan vi hitta både sopor som göteborgarna slängde ut i vattnet och fyllnadsmassor som lagts dit för att fylla ut och skapa mer markyta. I de här fuktiga områdena har organiskt material bevarats bra, sådant som läder, tyg och trä.

Vi kommer också att göra undersökningar i den parkmiljö som anlades på 1840-talet där befästningsvallarna en gång legat. Här hoppas vi kunna dokumentera resterna efter den ursprungliga parken.

Visningar och utställning

Fynd från undersökningarna kommer att visas i entréhallen till Göteborgs Stadsmuseum.

Här finns också en ny utställning om stadens historia.

Göteborg år 1712. Kring staden löper en kraftig befästning med en vallgrav och yttre befästningsverk utanför den. I Göta älv finns pålspärrar som ska stoppa fientliga fartyg. Vid Stora bommen ser vi masthamnen. Kartbild från Krigsarkivet
Göteborg år 1866. Befästningen har rivits och en park är anlagd söder om vallgraven. I norr och nordväst har ny mark tillkommit när man fyllt igen masthamnen och delar av Göta älv. Här ligger nu den nya järnvägen och stationen. Karta från Krigsarkivet