Vid rivningen av trägolvet i Gårdbys 1800-talskyrka i våras upptäcktes att golvplankorna vilade på reglar i ek, som var återanvända. Det visade sig, genom förtagningar, urtag och spikhål, till stor del vara takstolsvirke från den i mitten av 1800-talet rivna medeltidskyrkan. Liksom för stenmaterialet i murarna visade det sig nu att även trävirke tagits till vara.
En dendrokronologisk analys (årsringsdatering) genomfördes på 38 bjälkar. Resultatet av denna har gett oss tidpunkter för när kyrkan uppfördes, ombyggdes och renoverades.
De äldsta bjälkarna avverkades i perioden 1115–1130. Eftersom splint och bark saknades går det inte att avgöra mer exakt när träden fälldes. Det kan tolkas som att långhus, kor och absid stod klart på 1120-talet och därmed skulle Gårdby kyrka ha varit en av de första nu kända stenkyrkorna på Öland.
Virke fällt i perioden 1211–1222 kan troligen kopplas samman med när tornet uppfördes, något som också kyrkoforskaren Ragnhild Boström tidigare föreslagit. Det är känt sedan tidigare att kyrkan renoverades år 1746, vilket också kan beläggas i årsringsanalysen. Fler andra ombyggnader eller renoveringar indikeras i materialet. Nu pågår diskussioner om att spara bjälkarna för framtiden men också att använda något av materialet i inredningen av kyrkan.
Nästa steg i arbetet är en osteologisk analys som berör de 22 skeletten, vilken jag återkommer till senare.
Bild ovan: De fyra tolkade högbenen är daterade till efter 1107, efter 1129, efter 1145 och efter 1147 och ser ut att vara sprättäljda. Samtliga bjälkar ska vara sparade i kyrkan.
