Anundshög är en av Sveriges största och mest mytomspunna gravhögar. Nu undersöks området på nytt.
I veckan ska Stiftelsen Kulturmiljövård tillsammans med bl a Arkeologerna gräva ut en märklig rad stolpar och rester av något som kan vara ett tingshus. Välkommen på guidade visningar! Det fornminnesrika området vid Anundshög i Västmanland har varit föremål för flera undersökningar. Här finns totalt tolv gravhögar, fem skeppssättningar, flera resta stenar och en runsten. Trakten utgjorde troligen ett kulturellt maktcentrum under järnåldern mellan 500-1050 e Kr. Här begravde människorna sina döda, offrade till gudarna och samlade till ”ting”.
Området löper längs en ås och man tror att det sammanföll med den så kallade ”Eriksgatan”, den väg som den nyvalde kungen tog under medeltiden för att hans makt skulle bekräftas av lagmännen.
En helig processionsväg?
Veckans arkeologiska forskningsgrävning är en del av projektet ”Tingsplatsen som arkeologiskt problem” och en fortsättning på de undersökningar som gjordes 2006 och 2008. Då upptäcktes ett stort antal ”anomalier”, strukturer under mark, när man undersökte med georadar. Det handlar om fundament för stolpar som löper längs en 176 meter lång sträcka – något som tyder på att det stått ett stort monument, troligen byggt under vendel- eller vikingatid på platsen.
Monumentet kan ha fungerat som ett “viband”, en helig avgränsning av tingsplatsen eller en forntida processionsväg.
Nu grävs ett antal av stolpfundamenten ut och några av områdena emellan stolparna. Dessutom ska arkeologerna undersöka en fornlämning norr om högen, något som kan vara resterna av en byggnad och ett ”tingshus” från historisk tid.
Foto: Arkeologerna och Christer Johansson (CC BY-SA)
