En arkeologisk undersökning genomfördes under våren 2022 vid Arnö, Nyköpings kommun. Det arkeologiska materialet, som är tämligen omfattande, kompletterades med skriftliga källor vilket gav en fyllig och mångfacetterad bild av det undersökta torpet, vars namn var Stentorp, och de människor som levde där.
Stentorp tillkom omkring 1680. Under hela sin existens var torpet underlydande till säteriet Arnö. Torpet bestod av en enkelstuga (bostad), en ladugårdsbyggnad med en fähus- och en bostadsdel, en jordkällare samt en ekonomibyggnad (bod). Förutom åkerbruk och boskapsskötsel har torparna också bedrivit en specialiserad produktion i form av linframställning.
Denna process kan beläggas såväl genom det arkeologiska som det historiska materialet. Torpet har varit ett familjejordbruk. Vid sin sida har torparen haft en hustru och gemensamma barn. Med början under tidigt 1800-tal har familjen varit förstärkt med tjänstefolk (pigor och drängar). På torpet har det också bott inhyseshjon (personer som inte var fullt arbetsföra). Vissa av dem har bott i ladugårdsbyggnadens bostadsdel. Den sista brukarfamiljen lämnar Stentorp år 1916. Därefter bor några arbetarfamiljer där innan torpet slutligen överges 1930.
