En av de mest ökända pandemierna som drabbade världen under medeltiden, slog olika hårt i Europa. Det visar en unik studie av pollen från 19 länder som nu publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution. Digerdöden hade en förödande effekt i många regioner, medan andra delar upplevde en försumbar påverkan. Men Sverige var bland de hårdast drabbade länderna.

Pollenkorn sedda i mikroskop

Pollenkorn i 400 gångers förstoring. Foto: Per Lagerås, Arkeologerna CC BY

– Genom att titta på andelen sädespollen ser vi att det sker en stor ödeläggelse av landsbygden som pekar på en omfattande samhällsförändring, säger Per Lagerås på Arkeologerna vid Statens historiska museer, som sammanställt svenska pollendata för studien.

Under digerdöden, som plågade Europa, Västasien och Nordafrika 1347–1352, dog uppskattningsvis hälften av Europas befolkning. Nu visar en ny studie i vetenskapliga tidskriften Nature Ecology and Evolution att sjukdomens katastrofala effekter i Europa varierade från område till område.

Ett internationellt team av forskare, ledda av Palaeo-Science and History-gruppen vid Max Planck-institutet för vetenskaplig historieforskning, har analyserat pollenprover från 261 platser i 19 europeiska länder för att fastställa hur landskap och jordbruksverksamhet förändrades mellan 1250 och 1450. Resultatet visar att digerdöden fick förödande konsekvenser i vissa regioner, däribland på sydsvenska höglandet, men samtidigt var det stora regionala skillnader på europeisk nivå.

Med hjälp av ett nytt tillvägagångssätt, kallat Big-data paleoecology (BDP), analyserades 1 634 pollenprover för att undersöka om jordbruksaktiviteterna i olika regioner fortsatte eller avtog och om vilda växter expanderade som en följd av att människans tryck på landskapet minskade. Resultatet visar att Skandinavien, Frankrike, sydvästra Tyskland, Grekland och centrala Italien drabbades hårdast. Delar av Central- och Östeuropa, Irland och iberiska halvön hade däremot en oavbruten tillväxt i jordbruket.

Skillnaderna kan handla om kulturella, ekologiska, ekonomiska eller klimatiska faktorer, menar forskarna.

– Det finns ingen enskild modell av pandemin som kan appliceras på vilken plats som helst när som helst oavsett sammanhang. Pandemier är komplexa fenomen som har regional, lokal historia. Vi har sett det här med COVID-19, nu har vi visat det för digerdöden, säger Adam Izdebski, ledare för Paleo-Science and History-gruppen vid Max Planck-institutet.

En anledning till det överraskande resultatet är att många källor som har använts för att studera digerdödens effekter kommer från stadsområden, men 75 % eller mer av befolkningen levde på landsbygden i mitten av 1300-talet.

Från Sverige finns bra pollenundersökningar särskilt från sydsvenska höglandet. De visar en omfattande ödeläggelse av jordbruksmark direkt efter digerdödens ankomst till Sverige 1350. Den mindre befolkningen efter digerdöden koncentrerades till de mer bördiga låglandsområdena.

– På sydsvenska höglandet ser vi ett tydligt samband med de klimatiska förutsättningarna för jordbruk. På de högre delarna av höglandet tog skogen över när mark och gårdar ödelades. På de lägre delarna var det vanligt att bebyggelse och åkrar övergavs, men att fortsatt betesdrift höll markerna öppna. En förskjutning från åkerbruk till djurhållning var en pragmatisk anpassning till bristen på arbetskraft, säger Per Lagerås.

Forskarna hoppas nu att fler studier kommer att använda paleoekologiska data för att förstå hur digerdöden och andra pandemier utvecklades och påverkade samhället.

– Det är häftigt att man från en tid när vi inte har någon egentlig folkräkning kan använda pollenkorn som hittas i torvmarker för att diskutera en pandemi och befolkningsförändring. Pandemin ändrade förhållandet för djurliv och växtlighet och hade ekologiska effekter som vi kan se i analyserna, säger Lagerås.

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1038/s41559-021-01652-4

Kontaktpersoner:
Per Lagerås, Arkeologerna  010-480 82 51, 076-128 42 51
Presskontakt: 010-480 80 76, 076-128 40 76

Presskontakt på MPI:
AJ Zeilstra   Tel: +49(0)3641 686-950/960   E-post: presse@shh.mpg.de

Pressbilder hittar du på Flickr: https://flic.kr/s/aHBqjzBN7F

Provtagning av pollen i torvmark

Torvmarkernas lagerföljder innehåller pollen från försvunna landskap och är naturens historiska arkiv.
Foto: Per Lagerås, Arkeologerna CC BY

Karta över de regionala skillnaderna i Europa under digerdöden

BDP-bestämda regionala skillnader i digerdödens demografiska påverkan. Färgerna visar förändringar i sädespollen, där rödstreckade områden visar en nedgång kring digerdöden och grönstreckade en uppgång. Bakgrundskarta med politiska gränser från 1300-talets Europa. Illustration: Hans Sell, Michelle O’Reilly, Adam Izdebski

Döden var ett vanligt motiv i kyrkokonsten efter digerdöden. Målning från 1400-talet i Tensta kyrka, Uppland. Foto: Per Lagerås, Arkeologerna CCBY