Två yxor av hjorthorn har hittats utanför Löddeköpinge i Skåne. Yxorna påträffades i gropar som preliminärt dateras till bronsåldern, cirka 1700–500 f.Kr. Den bäst bevarade har ett genomborrat hål och en huggen och slipad egg.
Det var vid en arkeologisk förundersökning av en boplats strax utanför Löddeköpinge i Skåne som Arkeologerna i våras hittade två ovanliga yxor av hjorthorn. Yxorna låg i gropar och dessa dateras preliminärt till bronsåldern, cirka 1700–500 f.Kr.
Den ena yxan är kraftigt eroderad, men den andra är tydligt bearbetad med både ett genomborrat hål samt en huggen och slipad egg. Flera liknande fynd har gjorts i Danmark, men enbart ett fåtal finns från Sverige.
Yxor av hjorthorn var vanliga under mesolitikum, jägarstenåldern, cirka 10 000–4000 f.Kr Under neolitikum, bondestenåldern, cirka 4000–1700 f.Kr., försvann de nästan helt men under bronsåldern började de åter dyka upp, i en något annorlunda utformning. Under järnåldern försvinner de åter igen.
Men vad användes de till? Yxornas funktion under bronsåldern har varit föremål för diskussion, men experiment vid försökscentrat Lejre i Danmark med nytillverkade hjorthornsyxor, visar att de fungerade mycket bra vid trädfällning, att hugga i torrt trä och klyva ved. Mycket pekar dock även på en mer rituell funktion.
Totalt 59 av de 155 yxor som hittats i Danmark är dekorerade. Vanligt är punktcirkelornamentik, men även mycket typiska bronsåldersmotiv såsom hjulkors och spiralornament förekommer. Yxorna påträffas även ofta som depositioner i våtmarker och mossar.
Pressbilder hittar du i vårt nyhetsrum: Ovanliga hjorthornsyxor från bronsåldern i Skåne – Arkeologerna
