Tack vare att det finns riktigt gott om förkolnade sädeskorn från både stenålder och järnålder här på ESS området kommer det vara möjligt att ta reda på mer om hur jordbruket och förädling av livsmedel gick till. Det är ett unikt tillfälle att få veta mer om hur det gick till när de första bönderna i Skåne brukade marken samt hur livsmedel förädlades på järnåldern.
De har lämnat så mycket förkolnade sädeskorn efter sig så att det blir möjligt för oss att ta reda på mer detaljerat hur jordbruket gick till på platsen. Vi tar jordprover ur marken i de arkeologiska lämningarna sedan flotterar Linda och Truls proverna vilket innebär att det hälls ner i vatten så att sand och grus sjunker medan fröer och träkol flyter som sedan kan silas fram. När proven torkat kikar jag på dem i stereomikroskop. Det är så spännande att se vilka sorter och hur många de är. Arkelogerna får då snabbt besked om proverna är innehållsrika och var de ska leta vidare. Nu så här mitt i grävningen har jag hittat fröer i två tredjedelar av dem vilket är ett bra utfall.
Det vi är nyfikna på att veta förutom vilka grödor de odlade är om sädeskornen importerades söderifrån eller om de förädlades för att klara det nordiska klimatet. Sorterades kornen så att stor korn användes till utsäde? Vi undrar också om de gödslade åkrarna. De mest spännande är förstås vad skörden användes till. Vi ser i proverna att de hanterade flera olika sorters vete t.ex. emmer, spelt och brödvete samt korn. Bland järnålderslämningarna är det främst i ett område med ugnar vi hittar väldigt mycket sädeskorn vilket gör att vi frågar oss om det är spår av ett bryggeri eller bageri. Mestadels är det skalkorn men även vete och havre i proverna.
För att kunna svara på dessa frågor kommer vi att göra en rad analyser. Till exempel i samarbete med Carlsberg laboratoriet i Köpenhamn som är specialister på korn gör vi DNA-analys samt mäter kornen stärkelsehalt för att se om det möjligen använts för öltillverkning. Strontiumanalys för att veta mer om härkomsten. Kväveisotopanalys för att ta reda på om och vilka grödor som gödslades.
Flera vattenbrunnar från sten och järnåldern har, som vi tidigare nämnt, grävts fram under de senaste veckorna. Det fiffiga med dem är att från den tiden de hade en öppen vattenspegel har pollen från det omgivande landskapet ansamlats där och bevarats fint i det fuktiga avlagringarna. Nu kan jag ta prover och genom att identifiera olika pollentyper berätta om vilka örter och träd som växte inom i ESS området under den perioden.
