Arbetet med Inre hamnen fortsätter för tillfället inomhus. Sedan början på året har vi fokuserat på att gå igenom dokumentation, tvätta och registrera fynd, sortera 4 000 foton, och inte minst skicka iväg alla de prover vi tagit.

En av provtyperna vi tagit är dendro. Vi skickade iväg cirka 130 prover för analysering för en tid sedan. Merparten av analyserna visade på 1700-tal och tidigt 1800-tal, men det fanns både äldre och yngre dateringar.

Ett dendroprov görs för att, bland annat, få en datering på konstruktioner gjorda av trä. Ett första steg är därför en urvalsprocess för vad som skall skickas iväg. Dels att materialet som skickas iväg är intressant ur en arkeologisk synvinkel men också att det är tillräckligt helt och håller tillräcklig kvalitet för att kunna undersökas fullt ut.

Maria Sjöquist gör ett urval av vilka stockar ska skickas för analys. Foto: Rasmus Bäck, Arkeologerna.

När träet hade sågats upp skickade vi det till nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. Där undersöker de proverna utefter årsringarna och jämför med sitt referensmaterial. I resultatet kan man sedan förutom datering även utläsa viken trädart det är, hur gammalt trädet var när det fälldes och var trädet är hugget. Från resultaten av dendroanalysen kan vi till exempel se att de flesta träd som använts i hamnen har växt och blivit huggna i Östergötland eller norra Småland men det fanns också några långväga gäster från Gotland och Lappland.

Anton Hansson analyserar dendroprov från Inre hamnen. Foto: Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi.
Rustbädd av återanvänt virke. Foto: Albin Norqvist, Arkeologerna.

Ibland kan dock inte ett dendroprov datera en byggnad. Till exempel är stockarna till den här fina rustbädden (Se bilden ovan) daterade till att ha blivit huggna år 1777, vilket kan tyckas konstigt då huset de ligger under inte uppfördes förrän under andra halvan av 1800-talet. Det beror på att trä ofta återanvänds.

I fallet med rustbädden så visste vi redan att det var återanvänt då det var skårat på undersidan och hade en knut i änden på en del av stockarna. Provet skickades därför inte för att datera huset i fråga, utan för att datera den tidigare, nu rivna, byggnaden. Och med tanke på dateringen så är det möjligt att stockarna i rustbädden kommer från en tidigare byggnad/anläggning som tillhörde kronobränneriet.

Exempel på återanvänt virke i Inre hamnen. Foto: Annika Konsmar, Arkeologerna.

Håll utkik på bloggen för fler spännande provresultat!