Vi har nu avslutat den första etappen av undersökningarna i Eddan. Resultaten från undersökningen har visat att stadsgårdarna sannolikt började bebyggas under 1700-talets mitt, och dessförinnan har undersökningsområdet främst utnyttjats för odling av olika slag.
På kartan från år 1696, som är den äldsta kartan där tomter i Linköping är utsatta, har vi markerat kålgårdar (gröna), trädgårdar (beige) och åkermark (ljusgröna) som fanns i staden. Det är tydligt att de odlade delarna utgjorde en betydande andel av Linköping under tidigmodern tid. Den röda linjen markerar hela vårt undersökningsområde, varav de västra delarna utgör etapp 1 (se infälld bild till höger).
Vi har kunnat konstatera att man inom de västra delarna av Eddan har odlat en hel del medicinalväxter, såsom exempelvis hjärtstilla, malva och spikklubba. Detta är intressant med tanke på att undersökningsområdet ligger strax intill det tidigmoderna hospitalet (se kartan ovan). Vår arkeobotaniker Jens Heimdahl har även hittat spår av tobaksodling. Odlingen av tobak får ett rejält uppsving i städerna under 1700-talet, och har påträffats vid ett flertal stadsarkeologiska undersökningar i bland annat Linköping, Norrköping och Kalmar.
De äldsta historiska lämningarna i området utgjordes av grävda diken, stora gropar, nedgrävda tunnor och vattenhål. De stora groparnas funktion är inte helt klarlagd, sannolikt har det rört sig om täktgropar för sand eller lera. Dikena markerar ibland tomtgränser, men vi har även diken vilka delat in den äldre åkermarken i gärden och tegar.
I områdets nordöstra del, i höjd med den västra kålgården, fanns ett stort dike, större än de övriga inom området. Diket är ett av de äldsta lämningarna inom undersökningsområdet. Diket var cirka tre/fyra meter brett i toppen och utgjordes av en flack nedgrävning som smalnade av mot botten. I de södra delarna gjorde diket en tvär gir i närmast 90 graders vinkel (se fotot nedan). Vi hoppas att finna delar av detta dike inom etapp 2 av undersökningen. En hypotes om vad diket haft för funktion är att det kan ha varit gräns för det medeltida klosterområdet.
De allra äldsta lämningarna från Eddan – så här långt – utgörs av keramik som kan dateras till yngre stenåldern. Vi har även funnit ett antal stolphål och andra konstruktioner som kan ha utgjord del av en neolitisk boplats.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi kommer att kunna arbeta vidare med och fördjupa analyserna kring stadens odlade delar, hur man planlagt och avgränsat denna del av Linköping under historisk tid. De medeltida föremål (främst schakpjäsen och en del av en ljusstake) som förekommit i utfyllnadslager i gropar inom området antyder även en koppling mellan det närbelägna klosterområdet.
Den gångna veckan har vi schaktat upp den östra delen av undersökningsområdet. Som syns i kartan ovan kommer vi främst att undersöka en kålgård och en fruktträdgård. Vi tror även att vi i denna del av undersökningsområdet kommer att finna brunnar, diken och stora gropar.
Vi ser fram emot att börja undersöka dessa intressanta odlingar och få fram mer ny kunskap om Linköpings medeltida och tidigmoderna ytterområden.
