De senaste veckorna har vi arbetat med att ta fram och dokumentera den yngre bebyggelsen som funnits utmed Djurgårdsgatan. Mycket blev tyvärr förstört när man byggde busstationen och busstorget. Den stadsgård som hade bäst bevarade bebyggelselämningar var tomt 79. Där fann vi en rejäl grund till åtminstone ett halvt hus som är från 1800-talet, eller möjligen 1700-talets slut.

Grunden till busstationen till vänster i bild och husgrunden till höger. Foto från NV. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Troligtvis har det varit ett tvåvåningshus byggt av trä, eventuellt har det även funnits en loftgång och en trappa upp till den översta våningen på baksidan av huset. I den västra delen av huset fann vi rester av ett fragmenterat trägolv samt ett fundament som hade formen av en åtta. Fundamentet bestod av sten, kalkbruk och tegel, och en tolkning är att det kan ha varit ett fundament till en kamin.

Kan det vara rester av huset till vänster i bild som vi har hittat? Bilden är tagen av Didrik von Essen år 1903, Östergötlands museum. Gårdsinteriör från Djurgårdsgatan N:o 13. Byggnaden sedd från gårdssidan.

En tomt kunde rymma ganska många byggnader och människor. År 1834 ägdes den aktuella tomten av Fång-Gevald Forsberg m.fl. Man kan tänka sig att det var ganska trångbott och ju fler personer som vistades inom Stadsgården, desto fler eller större ekonomibyggnader behövdes. Exempel på sådana byggnader är dass, vedbodar och verkstäder. Under den tidigmoderna perioden (1600- och 1700-tal) byggde man gärna bostadshusen så långt fram på tomten som möjligt, i anslutning mot gatan. Ekonomibyggnaderna låg i ett mer indraget läge på gården.

Allra längst bak fanns ofta en trädgårdstäppa där man ägnat sig åt köksträdgårdsodling. Spåren av de olika byggnaderna består oftast av sten- eller träsyllar, men ibland även av stolphål eller endast diffusa mörkfärgningar i jorden. Det är sällsynt att man finner spår av väggar och/eller tak. Ibland finns dock väggar kvar i nedgrävda källargrunder. Rester av väggar och tak kan även finnas i raseringslager från byggnaderna.

När vi undersöker olika byggnader vill vi även ta reda på vilken funktion byggnaderna kan ha haft, samt vilka aktiviteter man ägnat sig åt inom Stadsgården. På tomt 79 har vi sannolikt funnit resterna av en kombinerad verkstad och bostadhus, där bostadsdelen legat upp mot gatan och verkstaden längre in på gården. Det har troligen funnits fler ekonomibyggnader, men tyvärr fanns inga lämningar kvar av dem. Längre bak på gården fanns däremot bingar som var fyllda med kompost, vilket tyder på att man bedrev odling på tomten. Vi har även hittat smidesloppor i ett stenfundament, vilket indikerar att man haft en mindre smedja eller verkstad på gården. I anslutning till stenfundamentet fann vi även en slipsten och ett hängbryne som kan förstärka den tolkningen.

Ett hängbryne som hittades invid stenfundamentet. Foto: Arkeologerna (CC-BY)
En slipsten som hittades invid stenfundamentet.