Västra delen av utgrävningen är avslutad. Några av de mest iögonfallande anläggningarna var brunnarna. Sedan tidigare var 29 brunnar kända och dokumenterade i centrala Linköping. Hittills har en handfull brunnar tillkommit sedan utgrävningens början. De är konstruerade på olika vis och har olika datering.

En av brunnarna var konstruerad av sten och trä. Intill den påträffades utgrävningens hittills mest uppmärksammade fynd: en medeltida schackpjäs av horn i ett mörkt lager. När brunnen hade avlägsnats analyserades de mörka, fyndrika lagren ytterligare. De visade sig tillhöra en enorm grop av äldre ursprung än brunnen. Det kan ha varit ett vattenhål i äldre tider. Brunnen och det möjliga vattenhålet ligger på gränsen mellan tomt 81 och 82 på 1696 års karta, vid ”Shottens arvingars lada”.

En brunn töms på sitt innehåll.
Ett speciellt fynd: En medeltida schackpjäs. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Något västerut, på tomt 80, fanns en brunn av trä. Den hade ett brunnskar av stående plankor. I den övre delen var brunnskaret omgivet av tre till fyra lager av laxat timmer i tre vädersträck, och av stående störar och större stenar i ett. Under grundvattennivån var träkonstruktionen av liggande timmer och stående plankor välbevarad – en tydlig grandoft spred sig i schaktet! Brunnens djup var nära fem meter. Orsaken till att anlägga en sådan djup brunn, kan vara ett behov av mycket vatten på en och samma gång.

 

Ett välbevarat exempel på laxat timmer.

På tomt 78 fanns ännu en brunn av trä med brunnskar och timrad konstruktion, men av äldre ursprung. I konstruktionslagret påträffades ett antal fynd, som visar på att brunnen har anlagts runt 1760. Fynden utgjordes bl. a. av keramik och en pipa.

Ännu en timmerkonstruktion.
Fynd med tidstypisk dekor, stämplar, märken eller årtal underlättar dateringen. Foto: Arkeologerna

Två konstruktioner med nedgrävda tunnor såg till att börja med ut att vara två brunnar.  Den ena tunnan hade dock en botten och kan ha använts till förvaring.

En av brunnarna var anlagd av enbart sten och lera. Leran är vunnen på plats när brunnen grävdes och har använts för att täta och stabilisera stenkonstruktionen, som bestod av dubbla stencirklar. Flera av brunnarna hade en lerig yttre fyllning och här var den verkligen fast och tydlig. Det är möjligt att brunnen har varit försedd med en träkonstruktion, men inte nödvändigtvis. I lagret mellan stenraderna gjordes ett par fynd, varav en skärva flintgods med svart dekor. Dateringen hamnar då kring mitten av 1800-talet.

Maskinisten plockar försiktigt bort sten för sten.
Fynden påträffades mellan stenraderna. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

När utgrävningen närmade sig sitt slut i västra delen av området, visade sig ännu en stor grop vara en brunn eller ett vattenhål . I brunnens fyllning påträffades ett något udda fynd med tanke på kontexten: delarna av ett mänskligt skelett. Vad gäller dateringen av brunnarna försöker vi datera konstruktionstillfället och bruksperioden.

Det kan göras via fynd, dendrokronologi och relativ datering. Då tittar vi på vilka anläggningar och lager som är äldre och yngre än brunnen i fråga. Alla anläggningar mäts in med GPS. På så sätt skapas kartor av området.

En laxad timmerstock är utvald för dendrokronologisk datering. Foto: Arkeologerna (CC-BY)
Med hjälp av GPS-mätningar skapar vi detaljerade kartor av utgrävningsområdet. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

I ett senare skede kommer vi analysera brunnarnas läge inom tomterna från 1600-talet och framåt, men det verkar som om det har legat minst en brunn per tomt. Alla har inte varit i bruk samtidigt. Några av brunnarna ser ut att ha haft kapacitet att leverera mycket vatten och har kanske använts gemensamt. Förhoppningsvis kommer vi hitta fler brunnar i utgrävningens östra del, där vi fortsätter vår undersökning från och med denna vecka.