Sommaren lider mot sitt slut, och de flesta är tillbaka på jobbet. I Onsala har de arkeologiska undersökningarna fortsatt, och under augusti grävde arkeologerna ut ett område strax söder om Apelrödsvägen. Undersökningen bjöd på varmt augustiväder, men också fina spår av främst fossil odlingsmark.

En gul grävmaskin på ett fält, bakom syns en blå himmel och framför en stenmur.
Schaktning i sydvästra delen av undersökningsområdet. Foto: Arkeologerna.

Idag används merparten av marken till bete, men historiska kartor visar att samma ytor var uppodlade under 1700- och 1800-talet. Geometriska kartan från 1776 visar inägorna i Onsala socken. Förutom att Apelrödvägens sträckning var något annorlunda än dagens visar kartan såväl långa odlingsparceller som större sammanhängande åkrar.

En karta i guld och laxrosa som visar olika områden.
Geometriska kartan över inägorna till Onsala socken, 1776, med undersökningsområdet markerat i blått. Odlade parceller och åkerlappar är markerade i beige. Karta: Lantmäteriet, lantmäteristyrelsens arkiv: Storskifte på inägor M46-1:1 år 1776 Onsala sn.

Den tidigare odlingen har avsatt tydliga spår i landskapet. Röjningsrösen visar hur marken rensats från sten, och stensträngar och stengärdesgårdar markerar äldre ägogränser. De flesta, men inte alla, röjningsrösen var placerade mellan eller i kanten till parcellerna som syns i den historiska kartan. I sydvästra delen av ytan fanns en terrasskant som hade förstärkts med sten. Här var matjordslagren tjocka, upp emot 1,3 meter.

En grävskopa som banar av ytan, tre arkeologer i gult står och undersöker den blottade marken.
Ut mot terrasskanten ökade odlingslagrens tjocklek. Som mest fanns ungefär 1,3 m tjocka lager. Foto: Arkeologerna.

I de tjocka matjordslagren gick det att urskilja minst tre horisonter eller nivåer, som kan representera olika faser av odling. Fyndet av ett röjningsröse som täcktes av yngre odlingslager ger ytterligare belägg för det, se bild nedan. Med hjälp av kol-14-dateringar i lager och i anslutning till rösen hoppas vi kunna datera de olika odlingsfaserna. Analys av makrofossil i och under rösena kan ge svar på vad som odlades på åkrarna.

Flera stenar samlade i mitten, jorden är brun-gul-grå-aktig.
Ett röjningsröse som överlagrats av yngre odlingslager visade på flera faser av odling på platsen. Foto: Arkeologerna.

Utöver spåren av odling hittades spridda härdar över hela undersökningsområdet. Intressant nog fanns däremot inga spår av bebyggelse i form av stolphål eller gropar. Härdarna visar att människor har vistats på platsen, och använt eld för att värma sig och laga mat. Kanske har härdarna en koppling till odling eller djurhållning. Var människorna bodde vet vi i nuläget inte, kanske på höjdsträckningen väster om undersökningsytan, där folk bor än idag?

Resultaten från denna undersökning blir, tillsammans med övriga undersökta ytor i anslutning till den nya vägen, en viktig pusselbit för att förstå Onsalahalvöns historia. Inom kort påbörjas den sista stora arkeologiska undersökningen, norr om Skällaredsvägen. Under hösten och vintern kommer därefter arkeologerna börja lägga samman de olika pusselbitarna, och i takt med att naturvetenskapliga analysresultat börjar anlända fördjupas förståelsen av landskapet.