Kyrkogården användes från 1690-talet fram till 1834. Mellan 2007 och 2016 undersökte arkeologer en 600 kvadratmeter stor yta av platsen och totalt hittades 634 gravar, de flesta kistbegravningar. Bland annat påträffades en grav som troligen tillhörde en ung karolinersoldat.
Under nio år gjordes flera arkeologiska delundersökningar av platsen. Tingsrätten, nybyggnation vid Polishuset och Sweco-huset är tre byggnader som har byggts invid kyrkogården. Park & Naturförvaltningen i Göteborgs kommun rustade upp parken 2016. De senare ingreppen innebar en schaktningsövervakning ned till ett visst djup, för att säkerställa att gravar inte berördes av exploateringen.
Inför förundersökningen 2007 var parken en lummigt grön oas i mitt i storstaden med fotbollsarenorna gamla och nya Ullevi på var sida i öster och väster. I väster ligger polishuset som byggdes på 1960-talet. Den södra delen av kyrkogården ligger fortfarande kvar relativt orörd under parkeringarna söder om Ernst Fontells plats eller infarten till polishusets entré.
Kyrkogårdens användningstid
Kyrkogården användes under 1690-talet och fram till 1834, kanske tidigare också. Mellan 2007 och 2016 har en 600 kvadratmeter stor yta av kyrkogården undersökts ned till bottenleran i norr och ned till berggrunden längs den östra kyrkogårdsmuren. Totalt har 634 gravar dokumenterats och merparten av gravarna var kistbegravningar. Rektangulära och trapetsoida (bredare i huvudändan och med avsmalnande fotända) kistor dominerade bland de 452 undersökta kistorna. Utöver kistgravarna fanns 176 kranier från söndergrävda kistor i kyrkogårdslagret. Endast en grävd grop innehöll sex individer (koleraoffer från 1834?). Gravarna låg i rader (så kallat linjeradssystem). Under 1730-talet påbörjades arbetet med att bygga en kyrkogårdsmur runt gravplatsen. Det var vanligt att man under den här tiden byggde kyrkogårdsmurar för att hålla kreaturen borta från kyrkogårdarna.
Garnisonskyrkogården är belägen på Tegelbruksängen. Tegelbruket startades på 1620-talet av holländarna. Göteborg tog dock över driften på 1640-tale och Kronhuset byggdes 1643. Strax norr om kyrkogården grävdes också på 1600-talet kanalen Fattighus ån där flera hundra soldater arbetade.
Själva kyrkogården kallades fram till början av 1700-talet för ”soldatkyrkogården”. I kyrkoboken står det att läsa att begravningar ägde rum här i slutet av 1600-talet. Det finns också en karta från 1696 med kyrkogården markerad och texten ”körgård” vittnar om att platsen användes för begravningar. Under 1700-talet kallas kyrkogården för garnisonskyrkogården och från 1750 begravdes församlingsmedlemmar också på N. Garnisonskyrkogården jämte Garnisonskyrkogården. Under 1730-talet började man bygga en kyrkogårdsmur runt kyrkogården.
Göteborgs garnison och Kronhusets församling
Göteborgs garnison tillhörde fram till 1675 Gustavi Domkyrka. Från 1675 fick den äldre garnisonen tillsammans med Kronhusets församling en egen kyrkobok. Kyrkan var Kronhuset, som uppfördes 1643, i den centrala staden innanför vallgraven. I kyrkoboken står också att läsa att från 1693 till 1709 utgjorde Prins Carls lifregemente Göteborgs Garnison. År 1709 förflyttades dock regementet till Wismar, i nuvarande Tyskland, för att försvara staden mot danskarna. Soldaterna skulle dock inte komma tillbaka till Göteborg, utan regementet flyttades till Halland och Skåne efter det att svenskarna hade förlorat Wismar till danskarna. Prins Carls lifregemente, senare kallat Kung Karl XII:S lifregemente till fot, flyttades sedan till Stockholm. Garnisonens kyrkobok fanns dock kvar och från 1709 fanns också den nya Garnisonens kyrkobok i församlingen.
Karolinersoldat begravd på den södra delen av kyrkogården?
Vid de senaste undersökningarna 2016 grävdes en 0,8 meter djup grop för ett trädkluster närmast Ernst Fontells plats. I denna grop fanns grav 200. En ung vuxen individ låg begravd i en trapetsoid kista. Vid undersökningen observerade vi något som såg ut att ligga runt huvudet på den begravde personen. En jordklump lyftes upp i ett preparat och undersöktes på SVK (västsvensk konservering) i Göteborg. En tricorne, dvs en karolinerhatt i filtad ull med en större bronsknapp, ett spänne till en kappa och knappar med vävt tyg som utgjorde delar av en rock, fanns fragmentariskt kvar runt huvudet. En hornkam låg också invid kroppen. Kanske låg en karolin, ett lägre befäl ur den äldre garnisonen, begravd i kistan. Eftersom Prins Carls lifregemente fanns i Göteborg under perioden 1693 till 1709, så kom denna soldat antagligen aldrig till Wismar i Tyskland. Han avled sannolikt någon gång under slutet av 1600-talet eller det tidiga 1700-talet.
Linjegravsystem under tidigt 1700-tal
Det finns inte många Garnisonskyrkogårdar som har undersökts, så utgrävningen är lite speciell. När det gäller begravningstraditioner för de mindre bemedlade, så kan Garnisonskyrkogården och Pestkyrkogården i Blekinge sägas spegla ett begravningssystem där familjeband inte var avgörande för var du begravdes på en kyrkogård. Snarare var dödsdatum den gemensamma nämnaren. Under 1990-talet undersökte Bengt Jacobsson, en kollega vid Lundkontoret, delar av en pestkyrkogård i Blekinge. Här låg de rektangulära och trapetsoida kistorna i rader. De flesta hade begravts under 1710, då pesten slog hårt mot stora delar av Sverige.
Under den östra kyrkogårdsmuren låg Garnisonskyrkogårdens kistor i rader och över varandra, så linjegravssystemet fanns även i Göteborg vid 1700-talets början.
Epidemier och pest – kan vetenskapliga analyser på skelett ge svar om dödsorsaker?
Vid studiet av kyrkoböckerna framgår det att över 200 personer dog och begravdes på Garnisonskyrkogården 1709. Samtidigt var födelsetalet mycket lågt. Under 1709 behövde också hospitalet i staden ta ett nytt gärde i anspråk för de som dog på sjukhuset. Även 1710 var dödstalet ganska högt och födelsetalet lågt. Vad var dödsorsaken? Kan man ta prover på skelett för att kunna spåra vad personer som låg begravda under kyrkogårdsmuren kan ha dött av?
Nu liksom då drabbades världen av epidemier och pandemier. Varken antibiotika eller vaccin fanns och många fattiga människor dog i sjukdomar som vi idag kan bota i rika länder. År 1709 drabbades Köpenhamn av en svår influensa och många barn dog av bland annat andningsproblem. Influensa (virus, såsom t. ex. SARS och Covid) kan spåras genom RNA, men det är osäkert om det är möjligt att kunna utföra sådana analyser på prover från skeletten på kyrkogården. Barnen på kyrkogården ligger också begravda i kistor på rad.
Vissa sjukdomar kan spåras i DNA, till exempel pest. Det är alltså fullt möjligt att ta prover på skeletten på Garnisonskyrkogården. Kyrkogården ligger ju ”utanför” vallgraven och det finns inte mycket skrivet om pesten i Göteborg, mer än att man höll den utanför stadsmurarna. Framtida undersökningar kan ge svar.
Läs hela rapporten Garnisonskyrkogården i Göteborg
För mer information kontakta Petra Nordin på Arkeologerna, tel: 010-480 82 04 eller e-post petra.nordin@arkeologerna.com
