En soldatgrav från 1600-talet och minst två–tre andra individer från samma period har hittats under en arkeologisk undersökning i Kalmarsundsparken. Gravarna är från Kalmarkriget 1611.

Arkeologer gräver i Kalmarsundsparken, i bakgrunden syns Kalmar slott.
Arkeologerna är tillbaka och gräver vid Danska kullarna i Kalmarsundsparken. Foto: Arkeologerna

– Vi vet exakt när de dog, svenskarna gjorde ett utfall från slottet den 17 juli mot danska ställningar på den här platsen, men de övermannades och tvingades till reträtt. Det blev en mycket blodig strid, säger Jane Jansen, arkeolog och projektledare på Arkeologerna vid Statens historiska museer.

Det är sjätte året i rad som Arkeologerna gräver på platsen nära Kalmar slott. Området har undersökts i omgångar sedan 2015 då ett forskningsprojekt som finansieras av länsstyrelsen inleddes. Mellan åren 1611 och 1613 utkämpades ett blodigt krig mellan Danmark och Sverige och Kalmar slott belägrades, men spåren efter Kalmarkriget finns kvar under jorden och 2013 hittades ett skelett från en av de svenska soldaterna vid bygget av den nya badbryggan.

Det väckte frågor om vad som mer kunde finnas bevarat.

– De första åren metalldetekterade vi i Kalmarsundsparken och hittade mycket kanonkulor, pistolkulor, druvhagel, granater och mörsareprojektiler. Under 2017 grävde vi ut en soldatgrav vid Långa bryggan vid badkajen, 2018–2019 gjorde vi undersökningar på Munkholmen och 2020 grävde vi inför hundrastgården, säger Jane Jansen:

– Det som skiljer slagfältsarkeologi från vanlig arkeologi är att det ofta finns historiska källor från krigen och vi hittar de arkeologiska bevisen. Vi kan ofta revidera en hel del i beskrivningarna av slagen, det är styrkan i slagfältsarkeologi.

I år undersöker arkeologerna de så kallade Danska kullarna nära kyrkogården och följer upp georadarundersökningar som gjordes 2019. Man har förutom enstaka blykulor hittat en orörd grav med en gravlagd individ i men även omrörda skelettdelar efter minst två eller tre personer där gravarna påverkats av senare tiders markarbeten. De flesta gravarna ligger mycket ytligt under marken.

Om det är danska eller svenska soldater som hittats är ännu oklart, men arkeologerna hoppas få svar på frågan genom vetenskapliga analyser.

– Vi har hittat tänder som ska skickas på strontiumanalys. Genom att se vilken diet en individ har haft går det att spåra vilket område personen kan ha kommit ifrån och vuxit upp i.

Jane Jansen menar att Kalmarsundsparken är speciell eftersom den inte varit bebyggd och därmed har spåren efter slaget och belägringarna bevarats under marken. En fyrahundra år gammal händelse där ögonblick fortfarande finns kvar som frusna i tiden.

– Här ligger kanonkulor och pistolkulor i princip där de föll efter att de avlossats. Vi har ett helt bevarat slagfält där det möjligtvis utförts lite parkarbete i området under senare tid. I de flesta städer har man grävt och byggt ovanpå sådana här platser, så det är unikt.

En närbild på ett kranium, skelett.
Det är oklart om soldaten som begravdes här var dansk eller svensk, men det hoppas arkeologerna få svar på genom strontiumanalyser av tänderna. Foto: Arkeologerna
Kalmar slagfält pressmeddelande
Soldatgraven kan dateras till 17 juli 1611. Foto: Arkeologerna. CC-BY

Foton
Bildbyline/Cred: Arkeologerna, SHM  (Alla bilder är CC BY)
Kontakta redaktionen@arkeologerna.com för högupplösta bilder.

Kontaktpersoner:
Jane Jansen            010-480 80 22, 076-128 40 22
Magnus Stibéus      010-480 81 66, 076-128 81 66

Presskontakt:
010-480 80 76, 076-128 40 76

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)