Två vikingatida svärd har hittats vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Viby/Norrtuna utanför Köping. Svärden stod nerstuckna i gravar och hade lämnats så för drygt 1200 år sedan.

– Vi kunde se handtaget till ett av svärden sticka upp ur marken, direkt under grästorven, säger Anton Seiler, på Arkeologerna vid Statens historiska museer.

Det ena vikingatida svärdet grävts fram mycket varsamt. Foto: Arkeologerna, Statens historiska museer. CC-BY.
Det ena vikingatida svärdet grävts fram mycket varsamt. Foto: Arkeologerna, Statens historiska museer. CC-BY.

Ett stenkast från Köping i Västmanland ligger det stora gravfältet med ungefär 100 gravar varav två gravhögar som dateras till yngre järnålder, cirka 6001000 e.Kr.

Det var i den ena gravhögen som svärden oväntat hittades. Under en senare tidsperiod, kanske 200–300 år efter att den byggdes, har människor återvänt till högen och anlagt ytterligare tre nya gravar inbyggda i den första. Det handlar om tre stensättningar, dvs gravar byggda av sten. I den ena stensättningen fanns en stor mängd vackra glaspärlor. I de två andra har svärden stuckits ner i marken, mitt i respektive grav. Något som är mycket ovanligt, säger arkeologen Anton Seiler.

– Man har totalt hittat drygt 20 vikingatida svärd i Västmanland tidigare, att då hitta två exemplar på samma gravfält som vi har gjort, och dessutom orörda i gravarna, är lite av en sensation. Speciellt som att de är placerade på det sätt de är, säger han.

Varför svärden står upprätta är svårt att avgöra, men de har satts ner mycket grunt i marken. Kanske var det ett sätt att vörda och minnas sina anhöriga, genom att man kunde besöka platsen där svärden fanns och röra vid dem, menar Anton Seiler.

Det ena svärdet lyfts fram, efter många århundraden i jorden. Foto: Arkeologerna, Statens historiska museer. CC-BY.
Det ena svärdet lyfts fram, efter många århundraden i jorden. Foto: Arkeologerna, Statens historiska museer. CC-BY.

– Vi vet inte varför man har gravlagt flera individer senare i högen, om det handlar om släktskap eller om man ville markera någon sorts tillhörighet. Om det är mans- eller kvinnogravar kan förhoppningsvis de osteologiska analyserna ge svar på.

Kremerade ben från människor och djur, en spelpjäs, delar av en kam och björnklor, som kan ha varit del av en björnfäll, är andra fynd som gjorts i gravarna. Lite ovanligt med gravfältet i Viby/Norrtuna är att det verkar vara anlagt ovanpå en äldre gård, säger arkeologen Fredrik Larsson.

– Vi har undersökt området i etapper. Under gravfältet kommer det gårdslämningar som är äldre, från bronsålder eller äldre järnålder. Det finns tecken på att man även har ägnat sig åt järnframställning, så det är en väldigt komplex plats.

De stora arkeologiska utgrävningarna längs med E18 i Västmanland har pågått i två år och görs med anledning av att motorvägen ska breddas mellan Köping och Västjädra. Utgrävningarna är nu avslutade och svärden är inlämnade till konservering.

Kontaktpersoner

Fredrik Larsson, Arkeologerna 010-480 80 40, 076-128 40 40
Anton Seiler, Arkeologerna 010-480 80 44, 076-128 40 44

Presskontakt
Henrik Pihl 010–480 81 20

Trafikverket: Jenny Rundgren, jenny.rundgren@trafikverket.se
Länsstyrelsen: Ulrika Mogren, ulrika.mogren@lansstyrelsen.se

För pressbilder se Flickr: E18 Viby/Norrtuna | Flickr

Mer info om projektet: Makt, status och gravar i Mälardalen