Bostäderna låg direkt på beachen. Kommer vi att hitta spår efter dem?

Det är något alldeles visst med stenåldersboplatsen i Tråsättra.

Till skillnad från många andra utgrävningar finns här inget mischmasch med fynd från olika tider, eller mängder av hus och härdar av olika åldrar som överlappar varandra. Istället verkar allt så orört.

För här i Tråsättra bodde man inte särskilt länge, då för 4500 år sedan. Kanske bara ett 50-tal år. Sedan övergavs platsen och årtusende följde på årtusende. Ända tills arkeologerna kom tillbaka till den gamla stranden där säljägarna en gång levt. Men då var havet sedan länge borta, och den gamla boplatsens skärgårdsläge förvandlat till en skogsbacke mitt i ett villaområde.

Nu, när utgrävningen pågår, är det fantastiskt att se platsen, för spåren efter stenåldersmänniskorna är så pass så tydliga.

Marken på det cirka 3000 kvadratmeter stora utgrävningsområdet består av ljus grusblandad sand. Här och där syns mörkfärgningar som kan vara spåren efter exempelvis härdar, gravar, hyddor och stolpar.

Det vi gjort de senaste veckorna är att dels ta bort det översta jordlagret med grävmaskin, dels grävt provrutor på olika ställen, för att se boplatsens gränser.

I utkanten av boplatsen, hittade vi skrapor och knivar av kvarts. Kanske har man suttit här och sysslat med skinnberedning?

Mitt i en mörk fläck syns skörbränd sten, som kanske är resternas efter en kokgrop där man hettat upp stenar för att tillaga maten.

På en av berghällarna upptäcktes tydliga märken efter malning direkt på hällen. Det kan vara hasselnötter som krossats här, eller så har man malt mjöl från sädeskorn eller olika växter, till exempel vass eller rallarros. Vi har även hittat både malstenar och löpare.

I veckan som kommer vi att börja handgräva det centrala området av boplatsen. Då kommer förhoppnings fina fynd tillverkade av flinta, kvarts, keramik och kanske skiffer komma fram – spår efter säljägarnas liv och leverne.

På vissa ställen av hällen är ytan alldeles len. Vad har malts eller slipats här, frågar sig Niclas Björck.

 

Typisk gropkeramisk design på keramikskärvan.

 

Ett stråk av lera mitt på boplatsen – kanske var det här man hämtade lera när man skulle tillverka kärl?

 

Ytterligare en fin mejsel – nu har vi två!