På Skeppsholmen har vi nyligen undersökt en av Norrköpings många historiska tobaksodlingar, en ”tobaksplantage” från 1700-talet. Tobakstillverkningen var då stadens andra största näring, efter textilindustrin, och växten odlades sedan här fram till 1950-talet.
Redan på mitten av 1500-talet började tobak odlas i Europa, några årtionden efter européernas första kontakt med tobaksplantan. Växten ansågs då vara ett universalläkemedel och bruket att tugga tobak spreds inom de europeiska hoven och överklassen. Den första kända odlingen i Sverige var i Uppsala slottsträdgård 1632 och det var i samma stad som en doktorsavhandling med den intressanta titeln ”Om tobakens underbara verkningar” gavs ut året därpå.
Till en början var det mest sjömän som rökte tobaken, men så småningom spreds det vidare till högreståndskretsar. Från 1590-talet finns uppgifter i svenska tullräkenskaper om att kritpipor importeras och det äldsta arkeologiska fyndet i Sverige av en sådan pipa är från Norrköping.
Även det äldsta svenska arkeologiska fyndet av tobaksfröer är från Norrköping. Bondtobak odlades här någon gång under perioden 1560 -1610. På 1700-talet ökade importen av tobak i takt med att tobaksbruket bredde ut sig både bland stadsbor och människor på landsbygden. Detta ledde till en ökad import av tobak, och staten tog därför till åtgärder för att få igång den inhemska tobaksproduktionen och införde importförbud.
I städerna fanns gott om arbetskraft, ”kvinnor, barn och onyttigt folk” och dessutom en god tillgång på gödsel, som tobaksplantorna kräver. Det är i detta sammanhang som vår tobaksodling ska ses.
Odlingen har legat intill Spinnhuset och Skeppsvarvet. På en karta från 1798 kan vi se att odlingen då var 6000 kvadratmeter stor. I plantagens östra kant finns en smal byggnad, som uppges vara en tobakslada. Där torkades tobaksbladen, byggnaderna gav dessutom vindskydd för de känsliga växterna.
Under asfalten, i området för tobaksodlingen, har vi undersökt tjocka, äldre odlingslager. Odlingen har varit välgödslad, med mängder av hushållsavfall. Utifrån fyndmaterialet kan vi se att området har odlats i ungefär hundra år, från början av 1700-talet och framåt.
I lagret fanns också skärvor av handdrejade planteringskrukor, möjligen har tobaken drivits upp i dessa. I ett par partier såg vi märken i den naturliga markytan efter att man grävt med spade. Odlingen har alltså handgrävts med spade, trots sin storlek.
Jordprover från andra, mindre, tobaksodlingar i Norrköping har analyserats av vår kollega Jens Heimdahl. Genom makroskopiska analyser har han kunnat se att det har odlats både Bondtobak och Virginiatobak i dessa. Dessutom visar hans analyser att odlingarna har gödslats med avföring från både från människa och från djur.
Nu ser vi fram emot analysen av vårt material. Hur har denna odling gödslats? Vilka tobakssorter har odlats här? Kanske har det även odlats andra växter i plantagen?
Läs mer:
Jens Heimdahl 2014. Arkeobotaniska spår från svensk tobaksodling 1560 – 1775. (red) Anna Andréasson m fl. Källor till trädgårdsodlingens historia. Rapport Alnarp 2014:25.
Peter Carelli 2011. Det första halsblosset. Arkeologi i Östergötland 2011.
