En viktig del i undersökningen av gårdarna i Fjelie är att försöka finna spår efter hur husen såg ut och vad man gjorde på platsen. Fynden och lämningarna beskrivs och tolkas och det vi finner är bara delar av det som en gång funnits på gårdarna.
I en av huslängorna inom gårdsläge 19 hittades en bit av en kakelplatta som ingått i en större kakelugn och denna uppfördes sannolikt under andra hälften av 1600-talet. Kakelplattan var tillverkad av en lera som påminner om tegel och den var glaserad i grönt med en blyglasyr. På framsidan kunde man se ett motiv; det är den bakre delen av en enhörning med fiskstjärt. Motivet är egentligen hämtat från det antika Grekland där det fanns fabeldjur, bestående av en häst med en uppåtstående fiskstjärt.
Att det fabelliknande djuret på kakelplattan från Fjelie haft ett horn vet vi genom fynd av likadant kakel på andra arkeologiska undersökningar, i bland annat Lund, Kristianstad, Jönköping och i Slagelse. Biten från Fjelie kan ha tillverkats av samma form som några av de övriga fynden från Sverige och Danmark.
Under 1600- och 1700-talen fanns det kakelugnsmakare som tillverkade sina ugnar i närheten av den plats där ugnen skulle stå. Exempelvis tillverkades ugnar i Lund och man behövde då inte transportera de färdiga delarna så långt, vilket var att föredra eftersom den färdiga ugnen vägde mer än 1000 kg. Däremot tillverkades inte en ugn i Lund för att sedan uppföras i Kristianstad. Analyser av kakelplattor med enhörningar har visat att man tillverkade just dessa kakelplattor i närheten av respektive stad och frågan är då om kakelplattan från Fjelie tillverkats av samma råmaterial som kakelugnarna från kv. Apotekaren 11 och kv. S:t Clemens 27 i Lund.
Vi kommer att analysera en bit av kaklet från Fjelie och jämföra resultatet med bitarna från Lund och genom detta diskutera förhållandet och utbytet mellan staden och byn.
