I Stenkullens park finns rester av en trädgårdsanläggning ritad av Sveriges kanske första kvinnliga trädgårdsarkitekt. Idag står trädgården övergiven. Vad döljer sig under grönskan, och vem var Ester Claesson?
Stenkullens park och trädgård under 1800-talet
När Villa Stenkullen uppfördes år 1863 av snusfabrikören och politikern Erik Swartz anlades också en stor trädgårdsanläggning, bestående av olika delar med skilda funktioner. Swartz var en stor trädgårdsentusiast, intresserad av både det vackra och det praktiska i trädgårdskonsten. På Stenkullen skapades en så kallad landskapspark med slingrande gångar, dammar och exotiska träd, men också en fruktträdgård med omfattande odling av framför allt äpplen och päron samt en köksträdgård med grönsaker och kryddörter.
När Erik Swartz och hans maka Elisabet Swartz båda gått bort, 1881 respektive 1906, tog sonen Carl över villan och parken. Carl Swartz – universitetskansler och liberalkonservativ politiker – var då utsedd till finansminister och skulle under en kort period 1917 bli Sveriges statsminister. Stenkullen var alltså inte vilken sommarvilla som helst – här rörde sig människor med inflytande.
En trädgård i trädgården – Ester Claessons rosengård
Åren 1915–1916, under Carl Swartz tid, tillkom en ny skapelse i den stora parken – en trädgård i trädgården. Den bestod av en muromgärdad rosen- och örtagård i tre nivåer, med en brunn i mitten och ett litet lusthus längst ned. Stenbelagda gångar och små trappor förband de olika avsatserna. Längs sidorna intill den låga muren fanns sittbänkar, omgivna av doftande rosor, klättrande humle och mängder av blommande akleja, höstaster, skärlilja, iris, luktviol, isop och många andra prydnadsväxter och örter.
Just den här anläggningen har vi valt att lägga särskilt fokus på i vårt arbete på Stenkullen. Rosengården ritades nämligen av Ester Claesson, som kallats Sveriges första kvinnliga trädgårdsarkitekt. Claesson föddes 1884 och började som 16-åring studera trädgårdskonst och arkitektur, först i Sverige, sedan i Danmark och Tyskland.
När hon återkom till Sverige 1913 var hon mycket välrenommerad och blev snart en av Sveriges främsta trädgårdsarkitekter med egen firma. Hon ritade bland mycket annat en trädgårdsanläggning till Adelsnäs herrgård i Östergötland. Ägaren till Adelsnäs, friherre Theodor Adelswärd, var väl bekant med Carl Swartz och troligen är det så Ester Claesson fick uppdraget på Stenkullen.
Ester Claessons rosenträdgård måste ha varit en liten pärla i den redan påkostade parken. 1923 presenterades Claessons trädgårdsanläggning på Jubileumsutställningen i Göteborg vid stadens 300-årsfirande. Här visades det främsta och bästa som Sveriges trädgårdsskapare kunde frambringa. Samtidigt kan man ana en viss nedlåtenhet mot Claessons alster i andra trädgårdskretsar. När Sällskapet för dendrologi och parkvård besökte Stenkullen 1921 beskrevs Ester Claessons trädgård som en ”liten, pittoresk, färgfull fruträdgård” som frun i huset hade ”trollat fram”. Ester Claessons namn nämns inte alls.
Arkivfynd: skisser och hundraåriga fotografier
Vad hittar vi då i arkiven kring Ester Claessons skapelse? I Norrköpings stadsarkiv finns en skiss över en del av rosenträdgården. Här finns antecknat ett stort antal växter som skulle planteras i mittdelen av anläggningen, kring brunnen. Man ser också de stenlagda gångarna och bänkarna vid sidorna. Någon riktig ritning, som den från Adelsnäs, har vi dock inte funnit än. Spännande är också några fotografier hos Norrköpings stadsmuseum och Östergötlands museum som visar rosengården från olika vinklar, med blomsterprakt, grindstolpar och geometriska former. Konstrasten till dagens övergivna och övervuxna plats är stor.
Idag syns knappts något av trädgården, mer än den omgivande muren. Höga träd och täta buskar täcker de gamla blomsterbäddarna, lusthuset är borta. Hur mycket av den gamla anläggningen som finns kvar under grönskan hoppas vi kunna ta reda på vid den arkeologiska undersökningen som ska göras under sensommaren.
Lästips! Nolin, Catharina. 2024. Kvinnliga trädgårdsarkitekter i Sverige: en yrkesroll växer fram. Stockholm: Appell förlag.
