Planeringen för den nya staden på Kvarnholmen var igång redan på 1640-talet. Men kriget med Danmark kom emellan. Nya dendrodateringar avslöjar detaljer kring hur arbetet gick till med att omskapa ön och lägga grunden för bebyggelsen. Under veckan har Mathias Bäck jobbat hos oss i Linköping med att specialregistrera fajans och stengods från kv Gesällen. Bland tusentals fajansskärvor har vi även hittat några mycket ovanliga fynd, nämligen holländskt väggkakel. En fläkt av nya heminredningsideal eller kuriosa?
1650-talets Kalmar – allt klart för det stora flyttlasset, dags att ta tomterna i besittning. Men hur gick det till egentligen?
Redan i höstas fick vi provsvar på våra dendroprover, men först nu har resultaten bearbetats. Hundratalet dendroprover tillåter oss att följa arbetet med tomtgränserna i detalj…
1650-talets slut. Tomterna i den västra delen av kvarteret är utlagda och tomtgränser byggda. Nu är det klart att börja bygga!
De tolv tomterna är tämligen lika varandra, med gavelvända hus ut mot Fiskaregatan, portlider och smal gårdsyta mot gatan. Man skulle lätt kunna få uppfattningen att det inte är så mycket som skiljer de tolv undersökta tomterna åt. Men vår noggranna dokumentation tillåter oss att se en mängd unika detaljer.
På 1720-talet bodde Maria Engel på tomt 290, och gården kallades i folkmun för Marickens gård.
Mystiken tätnar kring komplett kakelugn!
I juni 2012 gjorde vi ett oväntat och unikt fynd i form av en nedmonterad kakelugn, prydligt utlagd utmed det nya husets vägg, med bildsidan nedåt. Uppenbarligen tyckte man då att kakelugnen var urmodig och bara dög till stöd för det nya golvet.
Vid en workshop förra året lyckades vi med hjälp av kakelugnsmakare Per Dahlberg från Kläckeberga pussla ihop kakelugnen på museet i Kalmar.
Men vem satte upp en omodern kakelugn i huset vid Fiskaregatan vid 1700-talets mitt?
Men alla barnen då?
När Mathias Bäck och jag har suttit under veckan och jobbat med våra enorma mängder rödgodskeramik har det dykt upp tre intressanta föremål. Det rör sig om tre miniatyrkärl som inte kan tolkas som någonting annat än leksaker.
Det speciella med dessa är att de verkar vara professionellt tillverkade av riktiga krukmakare. Vår kunskap om leksaker är mycket begränsade och barns roll i historien har länge varit ett försummat kapitel. Först på senare år har historiker och arkeologer börjat ta barns historia på allvar. Trots detta är det mycket sällan vi hittar leksaker eller annat som kan kasta ljus över barnens vardag.
Under en lång följd av år har Annika Jeppsson och Göran Tagesson jobbat med kakel från både Kalmar, men även Norrköping, Linköping och Jönköping. Nu finns rapporten tillgänglig på nätet och vår artikel i Fornvännen kommer till sommaren.
Tillbaka till Gesällen! Efter några dagars schaktning får vi återse bastionen Carolus Nonus, denna gången den västra sidan. Tidigare undersökningar 1989 och 2011 har daterat andra delar av den till 1661/62 och 1667/68. Det vi får fram idag är muren av västra flanken och timmerverket under den. Efterforskningar visar att det har tagit ungefär 30 år att färdigställa hela bastionen.
En spännande sak vi upptäckte var den avloppsränna som har placerats mitt på och genom muren. Just nu håller vi på att undersöka hur konstruktionen av denna sett ut.
Det blir inte bara en avloppsränna utan två, en diagonalt och en rakt emot bastionens insida. Intensiv tömning pågår.
